GULDEMLAN

För egen del så finns denna match med på topplistan över de roligaste under denna säsong. Det var närkamper där det smällde ordentligt samtidigt som det bjöds på fina kombinationer på alla håll och kanter. Älvstranden har dessutom ganska många spelare i min egen storlek och personligen föredrar jag en närkamp med dessa istället för en liten tunn junior. I matchens sista minuter var jag riktigt trött, men det var samtidigt en underbar känsla. Att ge allt och känna mjölksyran flöda i takt med en orytm i flåset är speciellt. Denna gång är jag faktiskt ganska nöjd!

På samma sätt som jag sågade domarna för ett par veckor sedan så tänkte jag nu hylla de som vi hade idag (inte samma). De friade hellre än fällde och på så sätt slapp vi få matchen hackad och malen. Att spela tufft fick vi också göra och jag uppskattar verkligen domare som inte ser oss som några porslinsdockor. Bra jobbat killar!=)

Årets längsta bortamatch var precis som bussresan, dryg. Det var inget tempo och Kalmar var ett fan av att slå de traditionella och tråkiga långbollarna. Närkamperna var lätträknade och det fanns helt enkelt ingen glöd. segermålet lyckades vi slå in med två sekunder kvar att spela och för en gångs skull var det vi som hade marginalerna på vår sida!

Matchens plus tilldelar jag Therese "Tess" Andersson som tog för sig. Hon var farlig i offensiven samtidigt som hon jobbade sig långt ner i banan när det behövdes. Ett snyggt mål fick hon dessutom också göra=)

En seg uppdatering, en seg kropp och en seg match. Det var helt enkelt en typisk onsdagskänsla! Jag nöjer mig med att publicera ett par lånade bilder från upsphoto.se




Jag har de mest konstiga grimaser när jag spelar och om inget annat så går det inte att ta miste på ovan;) Undra vilken stackare det är jag skriker på?! =)

Jag hade slagit till direkt! Min tidigare krigsskada (=korsband) bråkar med mig och jag är så grymt trött på det. Jag vet inte om det har med kylan att göra, men de senaste veckorna har det helt och hållet gått sin egen väg. Det hänger upp sig i tid och otid med små klick som löser upp det. Just nu är det svullet/stelt och för varje steg jag tar är det som att någon sticker en kniv i det. På order av herr Wahlström har jag knaprat i mig lite starka tabletter och på dagens match mot Södra Dal finns det inget annat alternativ än att övervinna smärtan. Snälla knä, sätt inte mer käppar i hjulet för mig än vad du redan har gjort!

Igår var jag och min femma med och spelade match med D2. Vi har haft ett långt speluppehåll med D1 och detta var ett ypperligt tillfälle att väcka tävlingsnerven till liv igen. Tyvärr blev det bara en periods spel för mig eftersom mitt knä inte ville mer. Tiden på plan kändes dock bra, vilket bådar gott inför dagens drabbning mot Södra Dal. Nu ska jag ut på en långpromenad där mitt knä ska få all uppmärksamhet. Det ska bli mjukt som dun och rörligt som ett gummiband. Nu kör vi!

Lördag 18/12 kl.14.00: FBC Engelholm - Södra Dal

Denna vecka har det varit både ris och ros. I måndags hade vi besök av fystränare Lindsjö och som vanligt bjöd han oss på ett toppenpass. Han är otroligt inspirerande och ger motivation som få=)

Igår var det däremot ingen höjdare och det innebandypasset tar nog hem priset som säsongens tråkigaste hitintills. Kallövningar uppspel i 1.5 (?!) timme gjorde att man hade lätt att hålla sig för skratt... Ikväll var det mycket spel och förhoppningsvis kan vi få ut det där lilla extra på lördagens match. Nu smäller det, välkomna!

Lördag 20 november kl.14.00: FBC Engelholm - CL98

Under denna säsong ska vi seniorspelare besöka några träningar för ungdomslagen. Idag var det tid för min första insats hos F12 och jag kan inte säga annat än att jag fick ett varmt välkomnande. Jag hann knappt komma in i hallen förrän tre spelare kom fram till mig. I munnen på varandra kom det ena påståendet efter det andra:

- Du har nummer 3 på tröjan!
- Du heter Ohlsson i efternamn!
- Du har en kusin som heter Axel!
- Du spelar back!

Jag trodde faktiskt inte att de hade så bra koll på oss i damlaget, men tydligen så vet de mer än vad man tror. En av spelarna kände jag dessutom igen som "minstingen" som för många år sedan höll mig i handen under en av våra introlöpningar. Denna tjej kom också ihåg det, vilket känns väldigt roligt - Minnen skapar gemenskap

Idag är det inte en vanlig torsdag. I eftermiddag beger vi oss nämligen iväg till Blekinge där match mot Olofström väntar. Förra året kvalade de till elitserien så det kommer säkerligen inte att bli någon lätt uppgift för oss. Käka taggtråd!