FBC - Endre 4-8
Efter en tung start hämtade vi oss aldrig riktigt. När vi reducerade till 3-6 var vi uppe och nosade, men närmre än så kom vi aldrig. Dagens plus går till Tove Johansson som äntligen fick fart på sitt målskytte då hon lyckades stänka in fyra stycken baljor=) Tina Olofsson tog ett stort defensivt ansvar och skötte sig strålande genom att bryta flera av de diagonalpass som gick mot bortre stolpen. Även vår målvakt Rebecca Eklund förtjänar ett omnämnande efter sitt stabila inhopp. Nu är vi spellediga de två närmsta helgerna och det känns som om det kommer ganska lägligt. Vi har fått en riktigt tuff start på serien, men å andra sidan är det troligtvis fyra kommande topplag (Ö-vik, IKSU, Balrog och Endre) som stått för motståndet. Förhoppningsvis kan vi komma tillrätta med våra brister samt känna oss tryggare i vårt positionsspel lagom tills vi ska dra igång igen. Tjejer, vi vet vad vi kan och nu ska vi bara visa det också!
FBC - Balrog 3-12
Hallen är nersläckt och vi har ställt upp oss för inspringning. Lillbrorsans introlåt sätts på och redan efter den första tonen har jag rysningar längs hela ryggraden. Jag står längst fram med den blåa lagkaptensbindeln på armen samtidigt som adrenalinet pumpar för fullt.
Det var så otroligt mäktigt och jag kan väl inte säga mer än att det var en väldigt stolt storasyster som sprang in=) Till dagens match saknades tyvärr vår kapten Caroline Böcker då hon var på konferens med jobbet. Emma Wahlström var inte heller med då hon oturligt stukade foten på torsdagens träning.
Vi inledde matchen bra och tog även ledningen med 1-0. Hela första perioden spelade vi precis som vi skulle göra och det hade inte varit orättvist om vi hade fått in någon mer kasse. Andra och tredje perioden finns det inte mycket att säga om mer än att vi gjorde precis så som vi inte skulle. Det mesta går emot oss och vi var dessutom alldeles för veka i vårt eget slott. Stockholmarna tilläts stå helt utan markering och kunde därför lätt sikta in sina skott. Precis som förra helgen tycker jag att siffrorna springer iväg lite väl långt (fast om vi inte kan hålla våra positioner och markeringar så får vi skylla oss lite själva) och det kändes faktiskt inte som att vi var så dåliga som resultatet visade (Inget mot förlusten, Balrog var bra!) Det finns dock mycket att jobba på och försvaret känns prio ett då vi på de inledande matcherna har läckt som ett soll. Offensivt känns det däremot bättre då vi emellanåt bjuder på riktigt fina kombinationer. Vissa gånger är dessutom målchanserna värt ett bättre öde än en målvaktsrädning...
Nu är det bara till att ta nya tag och fokusera på morgondagens drabbning mot gotländska Endre. Våra två spelsätt tror jag kommer att resultera i ett ganska hårt spel och jag hoppas innerligt att vi får domare som sätter en bra nivå och inte blåser sönder matchen (vi är inga porslinsdockor...)
Söndag 27/9 klockan 13.00: FBC - Endre
Det var så otroligt mäktigt och jag kan väl inte säga mer än att det var en väldigt stolt storasyster som sprang in=) Till dagens match saknades tyvärr vår kapten Caroline Böcker då hon var på konferens med jobbet. Emma Wahlström var inte heller med då hon oturligt stukade foten på torsdagens träning.
Vi inledde matchen bra och tog även ledningen med 1-0. Hela första perioden spelade vi precis som vi skulle göra och det hade inte varit orättvist om vi hade fått in någon mer kasse. Andra och tredje perioden finns det inte mycket att säga om mer än att vi gjorde precis så som vi inte skulle. Det mesta går emot oss och vi var dessutom alldeles för veka i vårt eget slott. Stockholmarna tilläts stå helt utan markering och kunde därför lätt sikta in sina skott. Precis som förra helgen tycker jag att siffrorna springer iväg lite väl långt (fast om vi inte kan hålla våra positioner och markeringar så får vi skylla oss lite själva) och det kändes faktiskt inte som att vi var så dåliga som resultatet visade (Inget mot förlusten, Balrog var bra!) Det finns dock mycket att jobba på och försvaret känns prio ett då vi på de inledande matcherna har läckt som ett soll. Offensivt känns det däremot bättre då vi emellanåt bjuder på riktigt fina kombinationer. Vissa gånger är dessutom målchanserna värt ett bättre öde än en målvaktsrädning...
Nu är det bara till att ta nya tag och fokusera på morgondagens drabbning mot gotländska Endre. Våra två spelsätt tror jag kommer att resultera i ett ganska hårt spel och jag hoppas innerligt att vi får domare som sätter en bra nivå och inte blåser sönder matchen (vi är inga porslinsdockor...)
Söndag 27/9 klockan 13.00: FBC - Endre
Revisionsbyrån Nyström & Partners
Första veckan på nya jobbet som revisorsassistent är avklarad. Det har varit fullproppade, stressade och trötta dagar där siffror har lekt karusell innanför pannbenet. Varje morgon åker jag hemifrån klockan 06.45 och kommer inte tillbaka med bussen förrän vid 18-snåret. Att åka hem då är inte aktuellt utan det har istället blivit en cykeltur direkt till hallen för att träna innebandy. Det här med att jobba heltid kombinerat med en elitidrott känns inte direkt optimalt och jag har märkt att veckans träningar har fått ta lite stryk. Jag hoppas dock att allt kommer bli bättre när jag har kommit in i mina nya rutiner.
Min första uppfattning om byrån är jätte bra. Personalen är trevlig och arbetsuppgifterna känns både roliga och utvecklande. Min fadder som lär upp mig är kanon då han förklarar allt på ett väldigt pedagogiskt sätt. Jag har med andra ord haft tur=)! Mitt kontor är nyrenoverat och möblerna hade nyss inkommit från leverantören. Det var fritt fram att dekorera det som man ville och jag funderar starkt på att hänga upp min gamla matchtröja... De andra har ju dekorerat med HIF och BOIS så varför inte...;)
På tal om jobb så ägnades gårdagen åt en avskedskväll med mina gamla arbetskamrater på Munka Allköp. Det blev en mysig tillställning hemma hos en i personalen där det bjöds på super god mat (varför tar man alltid den där extraportionen som gör att man nästan blir spyfärdig?) Jag insåg att jag faktiskt har saknat dem och det var jätte trevligt att träffas igen!
Min första uppfattning om byrån är jätte bra. Personalen är trevlig och arbetsuppgifterna känns både roliga och utvecklande. Min fadder som lär upp mig är kanon då han förklarar allt på ett väldigt pedagogiskt sätt. Jag har med andra ord haft tur=)! Mitt kontor är nyrenoverat och möblerna hade nyss inkommit från leverantören. Det var fritt fram att dekorera det som man ville och jag funderar starkt på att hänga upp min gamla matchtröja... De andra har ju dekorerat med HIF och BOIS så varför inte...;)
På tal om jobb så ägnades gårdagen åt en avskedskväll med mina gamla arbetskamrater på Munka Allköp. Det blev en mysig tillställning hemma hos en i personalen där det bjöds på super god mat (varför tar man alltid den där extraportionen som gör att man nästan blir spyfärdig?) Jag insåg att jag faktiskt har saknat dem och det var jätte trevligt att träffas igen!
En tung premiärhelg
Vårt hopp om att få en bra start på serien infriades inte då vi åkte på stryk i båda matcherna. Laddningen inför lördagens match mot Ö-vik kändes bra och när vi släckte ner omklädningsrummet och satte på introt så kom ståpälsen direkt. Det var ett känslosamt ögonblick där jag tror att de flesta kände sig redo för att gå ut på plan. Tyvärr fick vi inte vårt spel att stämma och vid ett flertal tillfällen blev vi väldigt långa i laget. Vi backar lyfte inte upp i pressen och vid vår grunduppställning hamnade forwards lite för högt upp i banan. Detta öppnade för Ö-vik och de var inte sena på att ta tillvara på de chanserna. De var lite av bågarnas lag och vid ett flertal tillfällen spelade de ner bollen djupt i vårt vänsterhörn för att därefter påbörja de så lyckosamma bågarna. Matchen slutade 9-4.
Söndagens drabbning mot IKSU var stundtals bättre än vad resultatet (12-1) avslöjar. Om jag gör en jämförelse med förra säsongen så var det ett mer initiativrikt Engelholm igår. Tidigare möten med detta lag har vi knappt tillåtits ha bollen inom laget, men nu lyckades vi komma till en del giftiga avslut. Förlusten finns det inte mycket att säga om utan mister man koncentrationen minsta lilla tiondel så smäller det. IKSU är experter på att bilda de berömda trianglarna och när de väl börjar röra sig efter sina förbestämda mönster är det inte lätt att hänga med!
Min egen insats är jag inte särskilt nöjd med. Att jag har missat en del pga min ljumske märktes ganska tydligt och att jag dessutom bara har spelat träningsmatcher mot samre motstånd märktes ännu tydligare. Förhoppningsvis har kroppen kommit in i det tempo som krävs så att jag slipper springa runt som en yr höna nästa helg... Då är det hemmapremiär mot Balrog och Endre.
Under lördagskvällen passade vi på att följa Ängelholms grönvita lag. Rögle tog som bekant emot Färjestaden och vi tryckte in oss på ett av våra hotellrum för att se matchen. Jag är väl egentligen ingen hockeyfantast (främst för att det är ganska uttjatat att läsa om dem varenda dag i HD/NST då de tar upp ca 80 % av sportsidorna...) men jag måste erkänna att det var en ganska rolig match att se. Nedan jublas det efter ett av Rögles mål=)
Jag, Scott, Johanna, Maria och Madde hade bokat flyg hem då vi var tvungna att komma iväg till dagens arbete. Eftersom det var tight om tid mellan matchen och första flyget så hann vi inte fixa något att äta (det fanns en liten cafeteria i Umeå, men efter matchen så ville vi alla ha varm mat och den var tydligen slut). När vi mellanlandade på Arlanda stack vi och handlade direkt. När vi hade suttit och ätit ett tag så konstaterade vi att det kanske var bäst att vi gick till gaten då tiden började rinna iväg. Vi tog med oss det som var kvar och började gå mot insläppet när vi hörde utropet i högtalaren:
- Nu 'är det sista utropet för er som ska med flyget till Ängelholm
Vi tog direkt till löpsteget och hann i sista sekund fram till disken. Den sista biten mat tryckte jag in i munnen precis innan jag steg på planet och givetvis satt alla andra passagerare redan där och väntade på att vi skulle sätta oss...
NOTERBART:
* Signerat Emlan; min text inför helgens premiär finns att läsa på fbce.se
* På två matcher har vi lyckats samla på oss 18 utvisningsminuter (enbart tvåor)
* Allt omkring matcherna har varit kanon. Bra hotell, god mat, tillgång till sjukgymnast och fixad transport till oss som skulle flyga. Beröm ska ges när det förtjänas och denna gång hade herr Karlberg en stor del i det hela!
* Jag och Linda var ute på en väldigt väldigt lång promenad och jag tror att båda två tyckte att det kändes skönt att få bolla tankar och idéer med varandra. Jag uppskattar att du litar på mig och jag uppskattar att du är en så bra lyssnare!
* Scott hade en beundrare på planet och under den timmeslånga restiden var han inte tyst någon längre stund..;)
* På lördagen fyllde Linda 30 år, vilket firades med tårta och paket. GRATTIS=)!
Söndagens drabbning mot IKSU var stundtals bättre än vad resultatet (12-1) avslöjar. Om jag gör en jämförelse med förra säsongen så var det ett mer initiativrikt Engelholm igår. Tidigare möten med detta lag har vi knappt tillåtits ha bollen inom laget, men nu lyckades vi komma till en del giftiga avslut. Förlusten finns det inte mycket att säga om utan mister man koncentrationen minsta lilla tiondel så smäller det. IKSU är experter på att bilda de berömda trianglarna och när de väl börjar röra sig efter sina förbestämda mönster är det inte lätt att hänga med!
Min egen insats är jag inte särskilt nöjd med. Att jag har missat en del pga min ljumske märktes ganska tydligt och att jag dessutom bara har spelat träningsmatcher mot samre motstånd märktes ännu tydligare. Förhoppningsvis har kroppen kommit in i det tempo som krävs så att jag slipper springa runt som en yr höna nästa helg... Då är det hemmapremiär mot Balrog och Endre.
Under lördagskvällen passade vi på att följa Ängelholms grönvita lag. Rögle tog som bekant emot Färjestaden och vi tryckte in oss på ett av våra hotellrum för att se matchen. Jag är väl egentligen ingen hockeyfantast (främst för att det är ganska uttjatat att läsa om dem varenda dag i HD/NST då de tar upp ca 80 % av sportsidorna...) men jag måste erkänna att det var en ganska rolig match att se. Nedan jublas det efter ett av Rögles mål=)
Jag, Scott, Johanna, Maria och Madde hade bokat flyg hem då vi var tvungna att komma iväg till dagens arbete. Eftersom det var tight om tid mellan matchen och första flyget så hann vi inte fixa något att äta (det fanns en liten cafeteria i Umeå, men efter matchen så ville vi alla ha varm mat och den var tydligen slut). När vi mellanlandade på Arlanda stack vi och handlade direkt. När vi hade suttit och ätit ett tag så konstaterade vi att det kanske var bäst att vi gick till gaten då tiden började rinna iväg. Vi tog med oss det som var kvar och började gå mot insläppet när vi hörde utropet i högtalaren:
- Nu 'är det sista utropet för er som ska med flyget till Ängelholm
Vi tog direkt till löpsteget och hann i sista sekund fram till disken. Den sista biten mat tryckte jag in i munnen precis innan jag steg på planet och givetvis satt alla andra passagerare redan där och väntade på att vi skulle sätta oss...
NOTERBART:
* Signerat Emlan; min text inför helgens premiär finns att läsa på fbce.se
* På två matcher har vi lyckats samla på oss 18 utvisningsminuter (enbart tvåor)
* Allt omkring matcherna har varit kanon. Bra hotell, god mat, tillgång till sjukgymnast och fixad transport till oss som skulle flyga. Beröm ska ges när det förtjänas och denna gång hade herr Karlberg en stor del i det hela!
* Jag och Linda var ute på en väldigt väldigt lång promenad och jag tror att båda två tyckte att det kändes skönt att få bolla tankar och idéer med varandra. Jag uppskattar att du litar på mig och jag uppskattar att du är en så bra lyssnare!
* Scott hade en beundrare på planet och under den timmeslånga restiden var han inte tyst någon längre stund..;)
* På lördagen fyllde Linda 30 år, vilket firades med tårta och paket. GRATTIS=)!
Äventyret har börjat
- Alla nya kan ställa sig i ett led med den äldsta först. Ni gamla kan gå in och ta era platser och om någon av er vill byta till en av de lediga så är det äldst som väljer först.
Det här med vilken plats i bussen man har är väldigt viktigt. Genom alla år har jag haft samma säte; på vänster sida ganska långt bak. Jag har perfekt syn till TV:n, men ändå inte så bra så att jag riskerar att få sällskap när en sevärd film sätts på...;) Till denna resa är även kvartetten fulländad (Marika är långtidsskadad, men har följt med som supporter). Scott sitter precis ovanför ingången i mitten på bussen, Emma sitter mittemot, Marika bakom Scott och jag mittemot Marika. Tänk så många historier vi har hunnit dra för varandra på dessa resor...=)
I Nyköping stannde vi på lunchstopp och det var inte många som kunde gå förbi det stora godislandet utan att köpa något. Eller Carro var ju tvungen eftersom hon och Marika har ett vad, men i övrigt föll nog de flesta för frestelsen. Linda, som fyller "tant" imorgon (30 år), visar att hon är några år äldre än oss andra genom att sitta och sticka i bussen;) Det är väl det enda ålderssyndromet på dig för i sinnet känns det som om du är på samma nivå som oss andra. Jag ska väl egentligen inte säga så mycket för jag har fått ta emot en hel del kommentarer om mina stödstrumpor. Fast helt ärligt tror jag bara att de andra är avundsjuka på att jag slipper svullna ben. Om inget annat så kommer Carro definitivt att köpa såna strumpor till nästa resa...;)!
Denna säsong kommer vi bo på hotell varenda resa, viktigt! Frukosten har vi sett fram emot länge och den svåra utmaningen kommer vara att äta lagom mycket så att vi inte blir för tunga i magen till matchen. Citat från en spelare:
- Det är bra att gå på toa innan match för då blir man lätt när man springer...
Det kan ju vara en idé, men sen finns det ju de som absolut INTE kan gå på toa och särskilt inte om det är bås... De har dock desto lättare att prata om sin problem än att lösa dem...;)
Vi beräknas vara framme vid 22 ikväll och är det någon som känner för att muntra upp mig med ett sms eller ett samtal så är det fritt fram=) Jag har all tid i världen!
Det här med vilken plats i bussen man har är väldigt viktigt. Genom alla år har jag haft samma säte; på vänster sida ganska långt bak. Jag har perfekt syn till TV:n, men ändå inte så bra så att jag riskerar att få sällskap när en sevärd film sätts på...;) Till denna resa är även kvartetten fulländad (Marika är långtidsskadad, men har följt med som supporter). Scott sitter precis ovanför ingången i mitten på bussen, Emma sitter mittemot, Marika bakom Scott och jag mittemot Marika. Tänk så många historier vi har hunnit dra för varandra på dessa resor...=)
I Nyköping stannde vi på lunchstopp och det var inte många som kunde gå förbi det stora godislandet utan att köpa något. Eller Carro var ju tvungen eftersom hon och Marika har ett vad, men i övrigt föll nog de flesta för frestelsen. Linda, som fyller "tant" imorgon (30 år), visar att hon är några år äldre än oss andra genom att sitta och sticka i bussen;) Det är väl det enda ålderssyndromet på dig för i sinnet känns det som om du är på samma nivå som oss andra. Jag ska väl egentligen inte säga så mycket för jag har fått ta emot en hel del kommentarer om mina stödstrumpor. Fast helt ärligt tror jag bara att de andra är avundsjuka på att jag slipper svullna ben. Om inget annat så kommer Carro definitivt att köpa såna strumpor till nästa resa...;)!
Denna säsong kommer vi bo på hotell varenda resa, viktigt! Frukosten har vi sett fram emot länge och den svåra utmaningen kommer vara att äta lagom mycket så att vi inte blir för tunga i magen till matchen. Citat från en spelare:
- Det är bra att gå på toa innan match för då blir man lätt när man springer...
Det kan ju vara en idé, men sen finns det ju de som absolut INTE kan gå på toa och särskilt inte om det är bås... De har dock desto lättare att prata om sin problem än att lösa dem...;)
Vi beräknas vara framme vid 22 ikväll och är det någon som känner för att muntra upp mig med ett sms eller ett samtal så är det fritt fram=) Jag har all tid i världen!
Tre dagar kvar...
Foto: Roger Nielsen
Jag stoppar in ett par nötter i munnen och avslutar med en bit saftig frukt. Skorna knyts om och fotledsskyddet spänns en extra gång. Jag smetar på ett lager lepsyl så att det ska hålla hela perioden. Nu är jag redo!
Den pirriga känslan i magen har redan börjat infinna sig. Jag är lite lagom nervös, men extremt förväntansfull. Väskan är packad och nu finns det inte så mycket mer att göra än att vänta. Två träningar återstår och efter dem hoppas jag att alla kommer känna sig redo inför helgens uppgifter. En premiär är alltid en premiär och jag har en bra magkänsla om att vi kommer få bästa möjliga start på denna säsong. Nu är det upp till alla att ladda ordentligt. Vi hjälps åt att lyckas, TILLSAMMANS ÄR VI STARKA!
Lördag 20/9 kl.13.04: Örnsköldsvik - FBC
Söndag 21/9 kl.16.00: IKSU - FBC
Lagets standardkommentarer innan match:
- Ska vi jogga eller bara ta en promenad?
- Hur kallt är det? Hur mycket behöver man ha på sig?
- Är det någon som har spray?
- Behöver vi ta in våra väskor eller man vågar lämna kvar det i omklädningsrummet?
- Ska vi ställa upp i nummerordning när vi ska in på plan?
- Ska vi springa eller gå in på banan?
- Gör nu inte en Jullan! (Sägs alltid under line-up då hon har lyckats göra platt fall vid ett flertal tillfällen...)
- Jag bytar första/andra back!
Foto: Roger Nielsen
Äntligen fick jag svettas lite
Inför kvällens träning var jag ute och sprang en timme för att bli riktigt varm. Allt kändes bra och därför tog jag även steget ut på banan. Jag var med på övningarna, vilket var i ungefär en halvtimmes tid, men när det var dax för tvåmål gick jag av för att inte chocka ljumsken med någon rivstart (väldigt klokt, men olikt mig...) Jag har inga känningar alls och imorgon tänkte jag bege mig ut på en längre löprunda för att sen avsluta på gymmet. Mina förhoppningar är att kunna köra för fullt på både onsdagens och torsdagens träning. Nu är det bara fem dagar kvar...
TACK för ditt fina sms, det värmde verkligen! <3 Om några månader är du också redo för spel, kämpa på och ge inte upp!
"Jag får gråten upp i halsen, tårar i ögonen och magen pirrar av längtan efter att få komma tillbaka. Vi spelar riktigt bra tillsammans, jag saknar det så mycket. Du gjorde mig bra! Du är en stjärna i mina ögon!"
TACK för ditt fina sms, det värmde verkligen! <3 Om några månader är du också redo för spel, kämpa på och ge inte upp!
"Jag får gråten upp i halsen, tårar i ögonen och magen pirrar av längtan efter att få komma tillbaka. Vi spelar riktigt bra tillsammans, jag saknar det så mycket. Du gjorde mig bra! Du är en stjärna i mina ögon!"
Träningsmatcher i Falköping och Tidaholm
Anna "fisken" Gunnarsson och Tove Johansson strålar ikapp med solen=)
FBC Engelholm - Fröjered 6-1
FBC Engelholm - Vänersborg 4-2
FBC Engelholm - Endre 1-7
Helgen har sprungit iväg i ett rasande tempo. I lördags morse begav vi oss uppåt i landet för att spela tre stycken träningsmatcher. De två inledande matcherna tyckte jag att vi var ganska överlägsna där motståndarna inte tilläts rulla mycket boll. Det syntes att vi var steget före i både huvud och ben. Söndagens match mot Endre blev däremot hårdare. Matchen höll ett högt tempo med många tuffa närkamper. Endre är luriga och de har verkligen ett vasst anfallsspel. De spelar ofta med one touch där de söker spelaren som dyker upp på bortre stolpen. Det gäller verkligen att ha ögon i nacken! Siffrorna 7-1 känns ganska överlägset, men jag tycker nog att matchen var lite jämnare än så. Denna gång finns det dock inte så mycket mer att säga än att gotlänningarna var bättre än oss, men om två veckor så möts vi i serien och då hoppas jag på ombytta roller=) Då vill jag dessutom själv vara med på plan och kriga om de så viktiga poängen! Jädrans ljumske...
Några spelare som imponerade på mig var Tove Johansson, Johanna Möller och Sofie Andersson. Tove dominerade på sin centerposition och visade att hon är en värvning som kommer ge oss mycket. Johanna och Sofie är till vardags bosatta i vår division 2 trupp och jag förstår inte varför de inte har blivit uppflyttade till oss istället. Johanna spelar väldigt moget samtidigt som hon har ett behagligt lugn i allt hon gör. Sofie, som är målvakt, har ett underbart rörelsemönster och tar för sig på ett bra sätt. Båda två har härliga personligheter och verkar vara seriösa i sitt idrottande. Jag tror inte att det dröjer länge förrän de får chansen hos oss=)!
Tina Olofsson är ett riktigt original. Jag vågade inte publicera bilderna från hemresan, men din pajaspersonlighet kan ju få den suraste och argaste personen att dra på smilebanden...;)
"Engelholm kommer vara inblandade i bottenstriden"
Nu inför seriepremiären så tippas det från både det ena och andra hållet om hur den slutliga tabellen kommer att se ut. Som vanligt är det inte många "experter" som tror på Engelholm. För oss är det perfekt att slå ur underläge och i år tror jag verkligen på det här laget. Allt känns mycket bättre än vad det har gjort på flera år och vi kommer att överraska många. Spelsajten Nordicbet räknar inte heller med oss och där har vi tilldelats högst odds för att bli svenska mästare. Om vi hade kammat hem ett guld så hade det gett 500 gånger pengarna, inte illa!
5 mot 4, 5-3 och 6 mot 5
Temat på gårdagens träning var power- och boxplay. Det nöttes och nöttes samtidigt som det provades olika personer, kombinationer och lösningar. Eftersom jag satt skadad vid sidan om så passade jag på att ge en del tips till boxen. Att spela just 4 mot 5 är något som jag tycker är riktigt roligt. För några år sedan var det till och med ett av mina mål att ta en "ordinarie" plats i boxplay. Spelsättet som krävs där passar mig ganska bra då det mest handlar om att fördärva för motståndarna. Om du lyckas bryta bollen och kanske dessutom kan hålla den inom laget en liten stund så är det en bra prestation. Det är alltså hyfsade förutsättningar för mitt spelsätt=)
Ikväll ska vi på Scotts 20-års kalas. Presenten är lite udda, men det kommer bli något hon sent kommer glömma... Mer kan jag inte avslöja då jag vet att vår lilla Cornelia brukar vara här inne och läsa;) Det kommer dock bara bli en snabbvisit hos henne då vi ska åka mot Falköping redan klockan 05.00 imorgon. Jag kommer inte spela någon av lördagens matcher och det ska rätt mycket till för att jag ska vara med på söndag. Kläderna är i alla fall nerstoppade så får jag se hur allt känns. Ljumsken har blivit bättre, men jag känner fortfarande av den och jag vill inte riskera att förvärra det hela. Att börja med en match känns inte särskilt klokt och skulle något hända så lär jag med största sannolikhet missa seriepremiären. Skador är aldrig välkomna!
Träningsmatch: Södra Dal (div.1) - FBC 2-2
Igår vankades det träningsmatch mot, våra kanske värsta rivaler, Södra Dal. Känslorna oss emellan är inte dem bästa och det står alltid en hel del prestige på spel när vi möts. Själv spelade jag inte då min ljumske fortfarande spökar och det blev alltså istället till att agera läktarcoach. Bollinnehavet stod vi för medan Södra Dal körde på sina kontringar. Allt som oftast sökte de spelaren på bortre stolpen och vissa gånger hade vi inte full koll på vad som dök upp där. Något jag däremot tyckte fungerade riktigt bra var backarnas sätt att vinna bollen i eget hörn. Trots att vi inte var först ut så var det många gånger som vi vann duellen och bollen ändå. Matchen spelades på parkettgolv vilket jag tror kan ha påverkat ganska mycket. Passningar och skott kräver en helt annat touch än vid ett hederligt plastgolv. Ni kämpade på bra tjejer!
Det börjar kännas riktigt jobbigt att inte kunna vara med och träna. Att sitta sidan om är något av det värsta som finns och jag vill inget hellre än att kunna spela i helgen. Jag känner verkligen att jag behöver få in tempot i kroppen när det står ett lag från någon av de högre divisionerna på andra sidan. Att vara skadad en vecka innan seriepremiären känns inte optimalt och det är verkligen inte det här som jag har sprungit alla intervaller för i sommar!
Det börjar kännas riktigt jobbigt att inte kunna vara med och träna. Att sitta sidan om är något av det värsta som finns och jag vill inget hellre än att kunna spela i helgen. Jag känner verkligen att jag behöver få in tempot i kroppen när det står ett lag från någon av de högre divisionerna på andra sidan. Att vara skadad en vecka innan seriepremiären känns inte optimalt och det är verkligen inte det här som jag har sprungit alla intervaller för i sommar!
Friska spelare har många önskningar, skadade har bara en...
De senaste veckorna har jag dragits med flera stycken småskavanker. Först var det mitt knä som kändes lite instabilt och i förra veckan sträckte jag mig i ryggen. Min smärtgräns är relativt hög (vilket inte alltid är så bra) och även om jag beklagar mig för att jag har ont så ska det mycket till för att jag ska hoppa över en träning. Jag har alltså fortsatt att träna och igår så kom då nästa skada, en sträckning i ljumsken. Jag känner väl egentligen att jag får skylla mig själv eftersom jag inte har lyssnat på kroppens signaler. Troligtvis hade jag behövt några dagars vila, men istället har jag kört på precis som vanligt. Jag har sträckt ljumsken en gång tidigare (för fyra år sedan) och jag hoppas verkligen inte att det är lika allvarligt denna gång. Då tog det nämligen fyra veckor innan jag var tillbaka och det är inget som jag varken har tid eller lust till nu. De närmsta två veckorna är intensiva och jag håller tummarna för att jag snart kan vara tillbaka igen!
VÅRT SCHEMA FRAM TILL PREMIÄREN
Måndag 8/9: Innebandyträning
Tisdag 9/9: Gymmet
Onsdag 10/9: Träningsmatch mot Södra Dal (div.1)
Torsdag 11/9: Innebandyträning
Fredag 12/9: LEDIGA
Lördag/Söndag 13-14/9: Fyra träningsmatcher Endre x 2, (elit) Kumla (div.1), Vänersborg (div.1)
Måndag 15/9: Innebandyträning
Tisdag 16/9: Gymmet
Onsdag: 17/9: Innebandyträning
Torsdag 18/9: Innebandyträning
Fredag 19/9: Buss till Övik
Lördag 20/9: SERIEPREMIÄR
VÅRT SCHEMA FRAM TILL PREMIÄREN
Måndag 8/9: Innebandyträning
Tisdag 9/9: Gymmet
Onsdag 10/9: Träningsmatch mot Södra Dal (div.1)
Torsdag 11/9: Innebandyträning
Fredag 12/9: LEDIGA
Lördag/Söndag 13-14/9: Fyra träningsmatcher Endre x 2, (elit) Kumla (div.1), Vänersborg (div.1)
Måndag 15/9: Innebandyträning
Tisdag 16/9: Gymmet
Onsdag: 17/9: Innebandyträning
Torsdag 18/9: Innebandyträning
Fredag 19/9: Buss till Övik
Lördag 20/9: SERIEPREMIÄR
14 dagar kvar
Om två veckor är dagen med stort "D" kommen. Sedan den 1 maj har vi alla längtat efter den där speciella lördagen. Under drygt fyra månaders tid har vi avverkat den ena milen efter den andra, lyft en himla massa skrot samtidigt som det har runnit floder med svett från våra kroppar. Våra vänner har haft grillkvällar på stranden, varit på after-beach, tagit en fika på uteserveringarna och mest haft allmänt sköna kvällar. Skillnaden mellan oss och dem är dock att de inte kommer att få uppleva det som vi ska göra den 20 september, SERIEPREMIÄR! Jag kan redan nu känna känslan när vi stiger av bussen i Ö-vik. Den nervösa, men förväntansfulla stämningen i omklädningsrummet, Anna som inte kan bestämma vilket hårband hon ska ha på sig, jag som lägger upp mina matchtillbehör i en fin hög, Scott som smaskar på en risi frutti, Linda som tar några dansmoves, Emma som trycker ner sin fruktsallad, Madde som är försjunken i sitt eget, Ursin som hasar ner byxorna långt ner på höfterna, My som fixar frillan, Tina som bjuder på sig själv, Maria som tar av "äggmössan", Becca som rufsar till håret, och ja listan kan göras lång. Oavsett hur alla laddar så kommer vi ha en gemensam känsla: "Äntligen är det dax!"
Ett sms som gav den vanliga torsdagen en touch av spänning
Igår kväll innan jag skulle lägga mig så fick jag detta sms från Elina:
Alltså det ringde en kille till mig och frågade en massa om dig!
Hjärnan började jobba febrilt om vem den här mystiske mannen kunde vara. Är det någon jag känner? Varför ringer den här personen till Elina? Vad var det för frågor? Vad svarade hon? Snabbt som blixten skickade jag tillbaka:
Va?? Vem var det då?
När jag precis hade sänt det så tänkte jag att svaret på detta ville jag inte ha i ett sms så jag ringde upp Elina istället. Eurovoice gick in direkt och jag tror att jag provade ringa fyra gånger innan jag fick ännu ett sms från henne:
Läs hela sms:et...;)
Jag upptäckte då att det faktiskt var ett långt sms med en massa blanksteg. Jag bläddrade ner alla de tomma raderna och längst ner stod det:
Är du så desperat att du inte ens hinner läsa klart meddelandet? Skicka vidare och se hur många desperata vänner du har=)!
Snacka om att vara grundlurad! Jag som trodde att det var något intressant och spännande på gång och så var det bara ett skämtsms=) Jag skrattade i och för sig rätt gott åt det och jag var inte sen på att skicka iväg det till Emma. Det tog inte lång tid förrän hon hörde av sig och frågade vem personen var. Ännu en som gick på det...;) Därefter kunde jag inte låta bli att skicka det till Chrille också (jag bytade givetvis ut "kille" mot "tjej") Han var ännu snabbare än Emma och jag hade knappt hunnit trycka på sänd förrän det ringde:
VA? Varför skulle de ringa till dig och fråga om mig? Säg vem det var, NU!
Haha... Jag kunde inte hålla mig för skratt och när han hade fattat vad det var som var så roligt var han inte heller sen på att brista ut i skratt=)
Alltså det ringde en kille till mig och frågade en massa om dig!
Hjärnan började jobba febrilt om vem den här mystiske mannen kunde vara. Är det någon jag känner? Varför ringer den här personen till Elina? Vad var det för frågor? Vad svarade hon? Snabbt som blixten skickade jag tillbaka:
Va?? Vem var det då?
När jag precis hade sänt det så tänkte jag att svaret på detta ville jag inte ha i ett sms så jag ringde upp Elina istället. Eurovoice gick in direkt och jag tror att jag provade ringa fyra gånger innan jag fick ännu ett sms från henne:
Läs hela sms:et...;)
Jag upptäckte då att det faktiskt var ett långt sms med en massa blanksteg. Jag bläddrade ner alla de tomma raderna och längst ner stod det:
Är du så desperat att du inte ens hinner läsa klart meddelandet? Skicka vidare och se hur många desperata vänner du har=)!
Snacka om att vara grundlurad! Jag som trodde att det var något intressant och spännande på gång och så var det bara ett skämtsms=) Jag skrattade i och för sig rätt gott åt det och jag var inte sen på att skicka iväg det till Emma. Det tog inte lång tid förrän hon hörde av sig och frågade vem personen var. Ännu en som gick på det...;) Därefter kunde jag inte låta bli att skicka det till Chrille också (jag bytade givetvis ut "kille" mot "tjej") Han var ännu snabbare än Emma och jag hade knappt hunnit trycka på sänd förrän det ringde:
VA? Varför skulle de ringa till dig och fråga om mig? Säg vem det var, NU!
Haha... Jag kunde inte hålla mig för skratt och när han hade fattat vad det var som var så roligt var han inte heller sen på att brista ut i skratt=)
Värmande citat
- Om man jämför sammanhållningen i Engelholm med mitt förra lag så är det rena himmelriket här.
- När jag provtränade med lag X så kom spelarna bara fram och hälsade. Jag lämnades därefter för mig själv och kände mig inte alls välkommen. När jag däremot provtränade med Engelholm så togs jag emot med öppna armar och kände mig direkt som en i gänget.
- Jag trivs inte alls så bra som jag gjorde i Engelholm. Det laget är verkligen något speciellt!
- De sista åren i mitt förra lag var inte sammanhållningen alls bra.
- Jag begriper inte hur ni bär er åt, men ni lyckas verkligen få alla att trivas.
De senaste veckorna är det många spelare/tränare som har hyllat Engelholms damlag för vårt sätt att skapa trivsel. Nog för att vi själva har kännt att vi har kul tillsammans, men jag trodde nog ändå att det var så i de flesta andra elitlag också. Tydligen så är det inte så utan det är många lag som präglas av grupperingar och osämja. På ett sätt är det konstigt att vi klaffar så bra då vi, sett till spelet, faktiskt har haft många tunga år. Hur det skulle te sig om vi börjar vinna lite fler matcher och därigenom får uppleva mer glädje på plan tillsammans skulle vara intressant.
VI ÄR BARA OSS SJÄLVA, VILKET HAR VISAT SIG VARA ETT LYCKAT DRAG!
Domaren ger sin syn på saken
INNAN TEKNING
Jag: Dessa matchtröjor är så stora att de allt som oftast är i vägen när man spelar.
Linda: Jag håller med dig. Det ska bli skönt när vi får de nya i rätt storlek!
Domaren: De sitter faktiskt som hösäckar på er...
Tack för den passningen...;)
En kväll på Olympia
Det är sällan som vi är träningslediga en måndag och det är ännu mer sällan som det tajmas med någon sevärd match. Ikväll var dock den stunden kommen då båda delarna uppfylldes. HIF tog emot Hammarby så jag och Emma tog genast chansen att se lite allsvensk fotboll. Det regnade, men dagen till ära så ordnade vi sittplatsbiljetter under läktaren. Det bjöds på en offensiv och rolig fotboll (sett i Helsingborgs ögon) där vi fick se ett riktigt målkalas. 5-1 slutade matchen och det kändes verkligen som om vi fick valuta för både pengarna och den lediga måndagskvällen=)!
Jag säger bara KUNG HENRIK LARSSON!
Jag säger bara KUNG HENRIK LARSSON!
Westervikslyftet 2008
- Nu loar det! Kan ni sänka värmen eller?
När vi i fredags samlades vid hallen insåg vi allihopa att vi kanske hade tagit med oss lite för mycket packning. Av alla bilarna var det bara en som var en kombi och att få in en stor toolbag samt en stor väska för varje spelare var inte lätt. Det pressades rejält och till slut var i alla fall allt instoppat. Jag åkte med Linda och i den bilen var inte Emma sen på att ta framsätet vilket medförde att jag och Urre fick trycka in oss i baksätet tillsammans med täcke, kuddar och toolbagar i knäet. De två som satt fram hade tydligen det svalt och skönt för de ville stup i ett öka värmen. Vi där bak var dock så varma att vi i protest till slut fick öppna fönsterrutorna. Det skulle visa sig vara ett smart drag då Linda precis hade köpt denna bil och absolut inte ville att det skulle blåsa in något skit i den. Vi fick alltså vår vilja igenom och AC:n sattes på=) Det här med att bilen var ny medförde vissa regler. Vi fick inte äta något i bilen och det var ju tur att man hade ätit ordentligt innan vi åkte hemifrån så att man inte fick något blodsockerfall...;) I Växjö stannade vi i alla fall och åt källsmat på en pastarestaurang. Vi passade även på att köpa lite annat gott att smaska på, men Linda var inte sen med kommentaren till sina passagerare:
- Ni får inte börja äta ert godis förrän vi har kommit fram till stugan. Det ni kan få göra är att kolla i påsen och bestämma i vilken ordning ni vill äta era bitar ni har köpt...
Om vi lyssnade? Givetvis inte=)! Vi hade många goa skratt på den fem timmars långa bilresan. Vi insåg även vilka det var som hade koll på musiken som spelades.
Urre: Vem är det som sjunger?
Vi: Jordin Sparks
Urre: Jaså han...
Vi: Amen Urre, det är en tjej!
Vi passade även på att ta ett fikastopp hos Bert och Chrilles mormor. Det bjöds på nybakade bullar och sockerkaka. Eftersom vissa i laget åkte från Ängelholm lite senare (pga jobb) så tog vi med oss en goodiebag till dem. När vi kom fram till det stället vi skulle bo på så var Sara och Frida de första som tog för sig av fikan. När de hade tryckt i sig några stycken så kände de samvetet krypa sig på.
Frida: Vi kanska ska spara lite om någon vill ha mer.
Jag: Det är lugnt så länge det finns nio stycken av varje kvar till dem som kommer om ett par timmar.
Sara och Frida tittar ner i burken, blir lite generade, lägger på locket och sätter snabbt tillbaka den på samma ställe som den stod på tidigare. Tydligen så var där allt annat än nio kvar...;) Fredagskvällen blev det mest chill och vi var ganska trötta allihopa. En av mina sovkollegor hade en tendens till att snarka, men jag kom på att om jag vände mig snabbt i sängen så knarrade den så pass mycket så att hon slutade. Jag hann sen somna om igen innan väsandet började ännu en gång...=) Denna ritual genomfördes ett antal gånger varje natt...;) Jag ska väl egentligen inte säga så mycket för tydligen så hade jag och Frida pratat i sömne. Om det var med varandra eller var för sig låter jag dock vara osagt.
Som vanligt la jag standardkommentaren innan vi skulle lägga oss:
- Under natten stänger alla av sitt ljud på mobilerna!
Johanna, som jag dock inte bodde med denna gång, sa att hon aldrig skulle göra det. Hon ville alltid vara anträffbar och därför skulle ljudet vara på. Tyvärr Johanna, i Engelholm gäller den regeln och inte minst i mitt rum... Köper du det inte får du hitta några spelare som kan tänka sig att bli störda mitt i natten, annars är det hotellkorridoren som kommer bli din sovplats...;)
Mellan lördagens matcher fick vi en del uppdrag som skulle utföras på stan. Det var gamla mot nya och hur det gick i den tävlingen har vi inte fått reda på än. (Frågan är om vi nånsin kommer få det?! I förra årets tävlingar har det fortfarande inte korats någon vinnare, uselt!) På kvällen fick alla nyförvärv prova på samma delikatesser som vi gjorde förra året. Det bjöds på sparris, rått ägg, blomkålspudding i barnmatsburk samt kattmat. Nu kan ni känna er invigna på riktigt...;)
Till matcherna då. Det var väl inte mycket till motstånd, men som nämnts tidigare så var denna helg mest inriktad på att få ihop vår trupp till en enhet. Vi ägde bollen större delen av matcherna och det var inte många gånger som motståndarna tilläts spela. Finalen var väl den match som var tuffast, men jag kan inte påstå att resultatet speglar matchbilden. Det enda farliga läget som Västervik hade var i stort sett en straff i slutskedet, men i övrigt var det vi som skapade lägena. Bollen hade dock lite svårt för att hitta in, men segern kändes i vilket fall som helst aldrig hotad.
Inför helgen var en tröja saknad och det kom en del anklagande kommentarer ifrån en viss herre om vems fel det skulle vara. Ett tips är att leta själv innan du beskyller någon annan för det eftersom det tydligen var du som hade den!
Gruppspelsmatcher
FBC Engelholm - Jönköpings IK 2-1
FBC Engelholm - Borgholms IK 11-1
FBC Engelholm - AIK 6-1
Slutspelsmatcher
FBC Engelholm - CL 98 9-1
FBC Engelholm - Västervik 2-0
DET HAR VARIT EN BRA GENOMFÖRD TURNERING AV SAMTLIGA! Jag är stolt över att spela i FBC Engelholm och vi går verkligen en rolig säsong till mötes. Nästa helg är vi lediga, men sen väntar matcher i Falköping där vi bland annat ska möta Endre. Det kommer bli en värdemätare samtidigt som vi kommer se vad det är som inte riktigt har satt sig ännu. MOT NYA MÅL OCH UTMANINGAR!
När vi i fredags samlades vid hallen insåg vi allihopa att vi kanske hade tagit med oss lite för mycket packning. Av alla bilarna var det bara en som var en kombi och att få in en stor toolbag samt en stor väska för varje spelare var inte lätt. Det pressades rejält och till slut var i alla fall allt instoppat. Jag åkte med Linda och i den bilen var inte Emma sen på att ta framsätet vilket medförde att jag och Urre fick trycka in oss i baksätet tillsammans med täcke, kuddar och toolbagar i knäet. De två som satt fram hade tydligen det svalt och skönt för de ville stup i ett öka värmen. Vi där bak var dock så varma att vi i protest till slut fick öppna fönsterrutorna. Det skulle visa sig vara ett smart drag då Linda precis hade köpt denna bil och absolut inte ville att det skulle blåsa in något skit i den. Vi fick alltså vår vilja igenom och AC:n sattes på=) Det här med att bilen var ny medförde vissa regler. Vi fick inte äta något i bilen och det var ju tur att man hade ätit ordentligt innan vi åkte hemifrån så att man inte fick något blodsockerfall...;) I Växjö stannade vi i alla fall och åt källsmat på en pastarestaurang. Vi passade även på att köpa lite annat gott att smaska på, men Linda var inte sen med kommentaren till sina passagerare:
- Ni får inte börja äta ert godis förrän vi har kommit fram till stugan. Det ni kan få göra är att kolla i påsen och bestämma i vilken ordning ni vill äta era bitar ni har köpt...
Om vi lyssnade? Givetvis inte=)! Vi hade många goa skratt på den fem timmars långa bilresan. Vi insåg även vilka det var som hade koll på musiken som spelades.
Urre: Vem är det som sjunger?
Vi: Jordin Sparks
Urre: Jaså han...
Vi: Amen Urre, det är en tjej!
Vi passade även på att ta ett fikastopp hos Bert och Chrilles mormor. Det bjöds på nybakade bullar och sockerkaka. Eftersom vissa i laget åkte från Ängelholm lite senare (pga jobb) så tog vi med oss en goodiebag till dem. När vi kom fram till det stället vi skulle bo på så var Sara och Frida de första som tog för sig av fikan. När de hade tryckt i sig några stycken så kände de samvetet krypa sig på.
Frida: Vi kanska ska spara lite om någon vill ha mer.
Jag: Det är lugnt så länge det finns nio stycken av varje kvar till dem som kommer om ett par timmar.
Sara och Frida tittar ner i burken, blir lite generade, lägger på locket och sätter snabbt tillbaka den på samma ställe som den stod på tidigare. Tydligen så var där allt annat än nio kvar...;) Fredagskvällen blev det mest chill och vi var ganska trötta allihopa. En av mina sovkollegor hade en tendens till att snarka, men jag kom på att om jag vände mig snabbt i sängen så knarrade den så pass mycket så att hon slutade. Jag hann sen somna om igen innan väsandet började ännu en gång...=) Denna ritual genomfördes ett antal gånger varje natt...;) Jag ska väl egentligen inte säga så mycket för tydligen så hade jag och Frida pratat i sömne. Om det var med varandra eller var för sig låter jag dock vara osagt.
Som vanligt la jag standardkommentaren innan vi skulle lägga oss:
- Under natten stänger alla av sitt ljud på mobilerna!
Johanna, som jag dock inte bodde med denna gång, sa att hon aldrig skulle göra det. Hon ville alltid vara anträffbar och därför skulle ljudet vara på. Tyvärr Johanna, i Engelholm gäller den regeln och inte minst i mitt rum... Köper du det inte får du hitta några spelare som kan tänka sig att bli störda mitt i natten, annars är det hotellkorridoren som kommer bli din sovplats...;)
Mellan lördagens matcher fick vi en del uppdrag som skulle utföras på stan. Det var gamla mot nya och hur det gick i den tävlingen har vi inte fått reda på än. (Frågan är om vi nånsin kommer få det?! I förra årets tävlingar har det fortfarande inte korats någon vinnare, uselt!) På kvällen fick alla nyförvärv prova på samma delikatesser som vi gjorde förra året. Det bjöds på sparris, rått ägg, blomkålspudding i barnmatsburk samt kattmat. Nu kan ni känna er invigna på riktigt...;)
Till matcherna då. Det var väl inte mycket till motstånd, men som nämnts tidigare så var denna helg mest inriktad på att få ihop vår trupp till en enhet. Vi ägde bollen större delen av matcherna och det var inte många gånger som motståndarna tilläts spela. Finalen var väl den match som var tuffast, men jag kan inte påstå att resultatet speglar matchbilden. Det enda farliga läget som Västervik hade var i stort sett en straff i slutskedet, men i övrigt var det vi som skapade lägena. Bollen hade dock lite svårt för att hitta in, men segern kändes i vilket fall som helst aldrig hotad.
Inför helgen var en tröja saknad och det kom en del anklagande kommentarer ifrån en viss herre om vems fel det skulle vara. Ett tips är att leta själv innan du beskyller någon annan för det eftersom det tydligen var du som hade den!
Gruppspelsmatcher
FBC Engelholm - Jönköpings IK 2-1
FBC Engelholm - Borgholms IK 11-1
FBC Engelholm - AIK 6-1
Slutspelsmatcher
FBC Engelholm - CL 98 9-1
FBC Engelholm - Västervik 2-0
DET HAR VARIT EN BRA GENOMFÖRD TURNERING AV SAMTLIGA! Jag är stolt över att spela i FBC Engelholm och vi går verkligen en rolig säsong till mötes. Nästa helg är vi lediga, men sen väntar matcher i Falköping där vi bland annat ska möta Endre. Det kommer bli en värdemätare samtidigt som vi kommer se vad det är som inte riktigt har satt sig ännu. MOT NYA MÅL OCH UTMANINGAR!