Äntligen fick jag svettas lite

Inför kvällens träning var jag ute och sprang en timme för att bli riktigt varm. Allt kändes bra och därför tog jag även steget ut på banan. Jag var med på övningarna, vilket var i ungefär en halvtimmes tid, men när det var dax för tvåmål gick jag av för att inte chocka ljumsken med någon rivstart (väldigt klokt, men olikt mig...) Jag har inga känningar alls och imorgon tänkte jag bege mig ut på en längre löprunda för att sen avsluta på gymmet. Mina förhoppningar är att kunna köra för fullt på både onsdagens och torsdagens träning. Nu är det bara fem dagar kvar...

TACK för ditt fina sms, det värmde verkligen! <3 Om några månader är du också redo för spel, kämpa på och ge inte upp!

"Jag får gråten upp i halsen, tårar i ögonen och magen pirrar av längtan efter att få komma tillbaka. Vi spelar riktigt bra tillsammans, jag saknar det så mycket. Du gjorde mig bra! Du är en stjärna i mina ögon!"

Träningsmatcher i Falköping och Tidaholm


Anna "fisken" Gunnarsson och Tove Johansson strålar ikapp med solen=)







FBC Engelholm - Fröjered 6-1
FBC Engelholm - Vänersborg 4-2
FBC Engelholm - Endre 1-7


Helgen har sprungit iväg i ett rasande tempo. I lördags morse begav vi oss uppåt i landet för att spela tre stycken träningsmatcher. De två inledande matcherna tyckte jag att vi var ganska överlägsna där motståndarna inte tilläts rulla mycket boll. Det syntes att vi var steget före i både huvud och ben. Söndagens match mot Endre blev däremot hårdare. Matchen höll ett högt tempo med många tuffa närkamper. Endre är luriga och de har verkligen ett vasst anfallsspel. De spelar ofta med one touch där de söker spelaren som dyker upp på bortre stolpen. Det gäller verkligen att ha ögon i nacken! Siffrorna 7-1 känns ganska överlägset, men jag tycker nog att matchen var lite jämnare än så. Denna gång finns det dock inte så mycket mer att säga än att gotlänningarna var bättre än oss, men om två veckor så möts vi i serien och då hoppas jag på ombytta roller=) Då vill jag dessutom själv vara med på plan och kriga om de så viktiga poängen! Jädrans ljumske...

Några spelare som imponerade på mig var Tove Johansson, Johanna Möller och Sofie Andersson. Tove dominerade på sin centerposition och visade att hon är en värvning som kommer ge oss mycket. Johanna och Sofie är till vardags bosatta i vår division 2 trupp och jag förstår inte varför de inte har blivit uppflyttade till oss istället. Johanna spelar väldigt moget samtidigt som hon har ett behagligt lugn i allt hon gör. Sofie, som är målvakt, har ett underbart rörelsemönster och tar för sig på ett bra sätt. Båda två har härliga personligheter och verkar vara seriösa i sitt idrottande. Jag tror inte att det dröjer länge förrän de får chansen hos oss=)!

Tina Olofsson är ett riktigt original. Jag vågade inte publicera bilderna från hemresan, men din pajaspersonlighet kan ju få den suraste och argaste personen att dra på smilebanden...;)

"Engelholm kommer vara inblandade i bottenstriden"

Nu inför seriepremiären så tippas det från både det ena och andra hållet om hur den slutliga tabellen kommer att se ut. Som vanligt är det inte många "experter" som tror på Engelholm. För oss är det perfekt att slå ur underläge och i år tror jag verkligen på det här laget. Allt känns mycket bättre än vad det har gjort på flera år och vi kommer att överraska många. Spelsajten Nordicbet räknar inte heller med oss och där har vi tilldelats högst odds för att bli svenska mästare. Om vi hade kammat hem ett guld så hade det gett 500 gånger pengarna, inte illa!

5 mot 4, 5-3 och 6 mot 5

Temat på gårdagens träning var power- och boxplay. Det nöttes och nöttes samtidigt som det provades olika personer, kombinationer och lösningar. Eftersom jag satt skadad vid sidan om så passade jag på att ge en del tips till boxen. Att spela just 4 mot 5 är något som jag tycker är riktigt roligt. För några år sedan var det till och med ett av mina mål att ta en "ordinarie" plats i boxplay. Spelsättet som krävs där passar mig ganska bra då det mest handlar om att fördärva för motståndarna. Om du lyckas bryta bollen och kanske dessutom kan hålla den inom laget en liten stund så är det en bra prestation. Det är alltså hyfsade förutsättningar för mitt spelsätt=)

Ikväll ska vi på Scotts 20-års kalas. Presenten är lite udda, men det kommer bli något hon sent kommer glömma... Mer kan jag inte avslöja då jag vet att vår lilla Cornelia brukar vara här inne och läsa;) Det kommer dock bara bli en snabbvisit hos henne då vi ska åka mot Falköping redan klockan 05.00 imorgon. Jag kommer inte spela någon av lördagens matcher och det ska rätt mycket till för att jag ska vara med på söndag. Kläderna är i alla fall nerstoppade så får jag se hur allt känns. Ljumsken har blivit bättre, men jag känner fortfarande av den och jag vill inte riskera att förvärra det hela. Att börja med en match känns inte särskilt klokt och skulle något hända så lär jag med största sannolikhet missa seriepremiären. Skador är aldrig välkomna!


Träningsmatch: Södra Dal (div.1) - FBC 2-2

Igår vankades det träningsmatch mot, våra kanske värsta rivaler, Södra Dal. Känslorna oss emellan är inte dem bästa och det står alltid en hel del prestige på spel när vi möts. Själv spelade jag inte då min ljumske fortfarande spökar och det blev alltså istället till att agera läktarcoach. Bollinnehavet stod vi för medan Södra Dal körde på sina kontringar. Allt som oftast sökte de spelaren på bortre stolpen och vissa gånger hade vi inte full koll på vad som dök upp där. Något jag däremot tyckte fungerade riktigt bra var backarnas sätt att vinna bollen i eget hörn. Trots att vi inte var först ut så var det många gånger som vi vann duellen och bollen ändå. Matchen spelades på parkettgolv vilket jag tror kan ha påverkat ganska mycket. Passningar och skott kräver en helt annat touch än vid ett hederligt plastgolv. Ni kämpade på bra tjejer!

Det börjar kännas riktigt jobbigt att inte kunna vara med och träna. Att sitta sidan om är något av det värsta som finns och jag vill inget hellre än att kunna spela i helgen. Jag känner verkligen att jag behöver få in tempot i kroppen när det står ett lag från någon av de högre divisionerna på andra sidan. Att vara skadad en vecka innan seriepremiären känns inte optimalt och det är verkligen inte det här som jag har sprungit alla intervaller för i sommar! 

Friska spelare har många önskningar, skadade har bara en...

De senaste veckorna har jag dragits med flera stycken småskavanker. Först var det mitt knä som kändes lite instabilt och i förra veckan sträckte jag mig i ryggen. Min smärtgräns är relativt hög (vilket inte alltid är så bra) och även om jag beklagar mig för att jag har ont så ska det mycket till för att jag ska hoppa över en träning. Jag har alltså fortsatt att träna och igår så kom då nästa skada, en sträckning i ljumsken. Jag känner väl egentligen att jag får skylla mig själv eftersom jag inte har lyssnat på kroppens signaler. Troligtvis hade jag behövt några dagars vila, men istället har jag kört på precis som vanligt. Jag har sträckt ljumsken en gång tidigare (för fyra år sedan) och jag hoppas verkligen inte att det är lika allvarligt denna gång. Då tog det nämligen fyra veckor innan jag var tillbaka och det är inget som jag varken har tid eller lust till nu. De närmsta två veckorna är intensiva och jag håller tummarna för att jag snart kan vara tillbaka igen!


VÅRT SCHEMA FRAM TILL PREMIÄREN

Måndag 8/9: Innebandyträning
Tisdag 9/9: Gymmet
Onsdag 10/9: Träningsmatch mot Södra Dal (div.1)
Torsdag 11/9: Innebandyträning
Fredag 12/9: LEDIGA
Lördag/Söndag 13-14/9: Fyra träningsmatcher Endre x 2, (elit) Kumla (div.1), Vänersborg (div.1)
Måndag 15/9: Innebandyträning
Tisdag 16/9: Gymmet
Onsdag: 17/9: Innebandyträning
Torsdag 18/9: Innebandyträning
Fredag 19/9: Buss till Övik
Lördag 20/9: SERIEPREMIÄR

14 dagar kvar

Om två veckor är dagen med stort "D" kommen. Sedan den 1 maj har vi alla längtat efter den där speciella lördagen. Under drygt fyra månaders tid har vi avverkat den ena milen efter den andra, lyft en himla massa skrot samtidigt som det har runnit floder med svett från våra kroppar. Våra vänner har haft grillkvällar på stranden, varit på after-beach, tagit en fika på uteserveringarna och mest haft allmänt sköna kvällar. Skillnaden mellan oss och dem är dock att de inte kommer att få uppleva det som vi ska göra den 20 september, SERIEPREMIÄR! Jag kan redan nu känna känslan när vi stiger av bussen i Ö-vik. Den nervösa, men förväntansfulla stämningen i omklädningsrummet, Anna som inte kan bestämma vilket hårband hon ska ha på sig, jag som lägger upp mina matchtillbehör i en fin hög, Scott som smaskar på en risi frutti, Linda som tar några dansmoves, Emma som trycker ner sin fruktsallad, Madde som är försjunken i sitt eget, Ursin som hasar ner byxorna långt ner på höfterna, My som fixar frillan, Tina som bjuder på sig själv, Maria som tar av "äggmössan", Becca som rufsar till håret, och ja listan kan göras lång. Oavsett hur alla laddar så kommer vi ha en gemensam känsla: "Äntligen är det dax!"

Värmande citat

- Om man jämför sammanhållningen i Engelholm med mitt förra lag så är det rena himmelriket här.

- När jag provtränade med lag X så kom spelarna bara fram och hälsade. Jag lämnades därefter för mig själv och kände mig inte alls välkommen. När jag däremot provtränade med Engelholm så togs jag emot med öppna armar och kände mig direkt som en i gänget. 

- Jag trivs inte alls så bra som jag gjorde i Engelholm. Det laget är verkligen något speciellt!

- De sista åren i mitt förra lag var inte sammanhållningen alls bra. 

- Jag begriper inte hur ni bär er åt, men ni lyckas verkligen få alla att trivas.


De senaste veckorna är det många spelare/tränare som har hyllat Engelholms damlag för vårt sätt att skapa trivsel. Nog för att vi själva har kännt att vi har kul tillsammans, men jag trodde nog ändå att det var så i de flesta andra elitlag också. Tydligen så är det inte så utan det är många lag som präglas av grupperingar och osämja. På ett sätt är det konstigt att vi klaffar så bra då vi, sett till spelet, faktiskt har haft många tunga år. Hur det skulle te sig om vi börjar vinna lite fler matcher och därigenom får uppleva mer glädje på plan tillsammans skulle vara intressant.

VI ÄR BARA OSS SJÄLVA, VILKET HAR VISAT SIG VARA ETT LYCKAT DRAG!


Domaren ger sin syn på saken

INNAN TEKNING

Jag:
Dessa matchtröjor är så stora att de allt som oftast är i vägen när man spelar.

Linda: Jag håller med dig. Det ska bli skönt när vi får de nya i rätt storlek!
Domaren: De sitter faktiskt som hösäckar på er...

Tack för den passningen...;)


Westervikslyftet 2008

- Nu loar det! Kan ni sänka värmen eller? 



När vi i fredags samlades vid hallen insåg vi allihopa att vi kanske hade tagit med oss lite för mycket packning. Av alla bilarna var det bara en som var en kombi och att få in en stor toolbag samt en stor väska för varje spelare var inte lätt. Det pressades rejält och till slut var i alla fall allt instoppat. Jag åkte med Linda och i den bilen var inte Emma sen på att ta framsätet vilket medförde att jag och Urre fick trycka in oss i baksätet tillsammans med täcke, kuddar och toolbagar i knäet. De två som satt fram hade tydligen det svalt och skönt för de ville stup i ett öka värmen. Vi där bak var dock så varma att vi i protest till slut fick öppna fönsterrutorna. Det skulle visa sig vara ett smart drag då Linda precis hade köpt denna bil och absolut inte ville att det skulle blåsa in något skit i den. Vi fick alltså vår vilja igenom och AC:n sattes på=) Det här med att bilen var ny medförde vissa regler. Vi fick inte äta något i bilen och det var ju tur att man hade ätit ordentligt innan vi åkte hemifrån så att man inte fick något blodsockerfall...;) I Växjö stannade vi i alla fall och åt källsmat på en pastarestaurang. Vi passade även på att köpa lite annat gott att smaska på, men Linda var inte sen med kommentaren till sina passagerare:

- Ni får inte börja äta ert godis förrän vi har kommit fram till stugan. Det ni kan få göra är att kolla i påsen och bestämma i vilken ordning ni vill äta era bitar ni har köpt...

Om vi lyssnade? Givetvis inte=)! Vi hade många goa skratt på den fem timmars långa bilresan. Vi insåg även vilka det var som hade koll på musiken som spelades.

Urre: Vem är det som sjunger?
Vi: Jordin Sparks
Urre: Jaså han...
Vi: Amen Urre, det är en tjej!





Vi passade även på att ta ett fikastopp hos Bert och Chrilles mormor. Det bjöds på nybakade bullar och sockerkaka. Eftersom vissa i laget åkte från Ängelholm lite senare (pga jobb) så tog vi med oss en goodiebag till dem. När vi kom fram till det stället vi skulle bo på så var Sara och Frida de första som tog för sig av fikan. När de hade tryckt i sig några stycken så kände de samvetet krypa sig på.

Frida: Vi kanska ska spara lite om någon vill ha mer.
Jag: Det är lugnt så länge det finns nio stycken av varje kvar till dem som kommer om ett par timmar.

Sara och Frida tittar ner i burken, blir lite generade, lägger på locket och sätter snabbt tillbaka den på samma ställe som den stod på tidigare. Tydligen så var där allt annat än nio kvar...;) Fredagskvällen blev det mest chill och vi var ganska trötta allihopa. En av mina sovkollegor hade en tendens till att snarka, men jag kom på att om jag vände mig snabbt i sängen så knarrade den så pass mycket så att hon slutade. Jag hann sen somna om igen innan väsandet började ännu en gång...=) Denna ritual genomfördes ett antal gånger varje natt...;) Jag ska väl egentligen inte säga så mycket för tydligen så hade jag och Frida pratat i sömne. Om det var med varandra eller var för sig låter jag dock vara osagt.

Som vanligt la jag standardkommentaren innan vi skulle lägga oss:

- Under natten stänger alla av sitt ljud på mobilerna!

Johanna, som jag dock inte bodde med denna gång, sa att  hon aldrig skulle göra det. Hon ville alltid vara anträffbar och därför skulle ljudet vara på. Tyvärr Johanna, i Engelholm gäller den regeln och inte minst i mitt rum... Köper du det inte får du hitta några spelare som kan tänka sig att bli störda mitt i natten, annars är det hotellkorridoren som kommer bli din sovplats...;)

Mellan lördagens matcher fick vi en del uppdrag som skulle utföras på stan. Det var gamla mot nya och hur det gick i den tävlingen har vi inte fått reda på än. (Frågan är om vi nånsin kommer få det?! I förra årets tävlingar har det fortfarande inte korats någon vinnare, uselt!) På kvällen fick alla nyförvärv prova på samma delikatesser som vi gjorde förra året. Det bjöds på sparris, rått ägg, blomkålspudding i barnmatsburk samt kattmat. Nu kan ni känna er invigna på riktigt...;)



Till matcherna då. Det var väl inte mycket till motstånd, men som nämnts tidigare så var denna helg mest inriktad på att få ihop vår trupp till en enhet. Vi ägde bollen större delen av matcherna och det var inte många gånger som motståndarna tilläts spela. Finalen var väl den match som var tuffast, men jag kan inte påstå att resultatet speglar matchbilden. Det enda farliga läget som Västervik hade var i stort sett en straff i slutskedet, men i övrigt var det vi som skapade lägena. Bollen hade dock lite svårt för att hitta in, men segern kändes i vilket fall som helst aldrig hotad.

Inför helgen var en tröja saknad och det kom en del anklagande kommentarer ifrån en viss herre om vems fel det skulle vara. Ett tips är att leta själv innan du beskyller någon annan för det eftersom det tydligen var du som hade den!



Gruppspelsmatcher
FBC Engelholm - Jönköpings IK 2-1
FBC Engelholm - Borgholms IK 11-1
FBC Engelholm - AIK 6-1

Slutspelsmatcher
FBC Engelholm - CL 98 9-1
FBC Engelholm - Västervik 2-0





DET HAR VARIT EN BRA GENOMFÖRD TURNERING AV SAMTLIGA! Jag är stolt över att spela i FBC Engelholm och vi går verkligen en rolig säsong till mötes. Nästa helg är vi lediga, men sen väntar matcher i Falköping där vi bland annat ska möta Endre. Det kommer bli en värdemätare samtidigt som vi kommer se vad det är som inte riktigt har satt sig ännu. MOT NYA MÅL OCH UTMANINGAR!


Innebandyturnering hela helgen

Om tre timmar ska vi bege oss iväg till Västervik för att spela cup. I fjol var första gången vi var med och sett till vad det är för motståndare så får vi ta på oss favoritskapet. Denna gång är det dock inte själva spelet som ligger i fokus utan det mesta handlar om att vi ska få ihop alla individer till en sammansvetsad grupp. Att spela tävlingsmatcher får vi alltså lite på köpet. Redan nu tycker jag att vi har kommit en bra bit på vägen och efter helgen kommer vi vara ännu tightare. Vi kommer bo i en sommarstuga/hus som ligger nere vid en sjö. Myggmedlet är nerstoppad, men jag hoppas att jag inte får någon användning för det...=) Jag ser fram emot en mysig helg tillsammans med min "andra familj"=)

Våra matcher:
Lördag 29/8 kl. 09.20: FBC Engelholm - Jönköpings IK (div.2)
Lördag 29/8 kl. 14.40: FBC Engelholm - Borgholms IK (div.3)
Lördag 29/8 kl. 20.00: FBC Engelholm - AIK (div.2)

Söndag: SLUTSPEL


En puzzelbit är sönder

Tyvärr så verkar Frida Edelswärd-Sneitz knäskada vara riktigt allvarlig och allt tyder på ett trasigt korsband. Det var verkligen ingen rolig start på din första elitsäsong i Engelholm. Vi tänker på dig!

Träningsmatch: FBC - Åstorp/Kvidinge (div.2) 15-0

Kvällens match blev inte särskilt spännande när vi redan efter ett par minuter ledde med 3-0. Jag tyckte vi visade prov på några riktigt fina spelvändningar och anfallskombinationer, och det ska då nämnas att vi inte har tränat någonting alls på detta. Siffrorna talar sitt klara språk och det märktes att det skilde några divisioner mellan lagen. Trots att matchen kändes avgjord ganska tidigt så fortsatte vi att rulla på och jag tror jag talar för alla när jag säger att det var riktigt kul att spela=)! Min egen insats känner jag mig nöjd med och självförtroendet höjdes några snäpp när både dragningar, vändningar och passningar satt som de skulle. Min backkollega, Linda Olofsson, skötte sig strålande och idag kändes det verkligen som om det mesta klaffade mellan oss=)!

Till Åstorp: Jag tyckte att ni kämpade på, men idag så räckte det tyvärr inte. Jag är övertygad om att det kommer gå bra för er i fortsättningen och de gånger som jag inte själv har match så kan ni kan räkna med mig som en supporter på läktaren=) Fortsätt att träna på och se detta som en genomkörare, jag vet att ni kan bättre!

Nu väntar drygt en veckas träning innan vi beger oss till Västervik för turnering. Det kommer förhoppningsvis bli en repris från i fjol där vi gick obesegrade genom hela cupen. Vi kommer dessutom få ett ypperligt tillfälle att svetsa samman vår trupp ännu mer. Det ena äventyret avlöser det andra...


Ett hedersuppdrag

Årets kaptener är utsedda och jag har fått den stora äran att vara vice kapten. Det känns stort att få ett sånt förtroende och jag hoppas att jag kan leva upp till det som förväntas av mig. Nyheten går även att läsa på fbce.se


Nu är flygbiljetten bokad

Den 21 september möter vi IKSU borta. Dagen efter ska jag börja mitt nya jobb och eftersom det tar X antal timmar att åka buss mellan Umeå och Ängelholm så lär vi inte vara hemma förrän någon gång på måndag förmiddag. Att be om en halv dags ledighet på sin första arbetsdag känns inte särskilt aktuellt så därför hade jag tänkt flyga hem istället. Matchen börjar klockan 16.00 och mitt flyg lyfter klockan 19.30. Det kommer alltså att bli snabba puckar efter slutsignalen. Jag får väl försöka flirta lite extra med busschaufförerna så att de i alla fall kan skjutsa mig till en hållplats där flygbussarna stannar...;) Och nej, jag använder inte föreningens pengar utan jag står för kostnaden själv (bergis att någon hade lagt en kommentar om det annars!)

För er som inte har något för er imorgon (torsdag) så spelar vi träningsmatch hemma mot Åstorp (div.2) klockan 20.15. Personligen så är den matchen lite speciell då en av mina bästa vänner, Elina, är spelande tränare där. Jag har varit med på några av deras fester, träningar samt övriga aktiviteter så jag kan väl säga att den klubben känns lite som min andra föreningen. Lycka till tjejer, jag hoppas att vi kan tagga till lika mycket som jag vet att ni redan har gjort=)!

Teamhelg på hemmaplan

I lördags hade vi en heldag med laget där vi inledde med att sätta upp målsättningar och regler/policy för denna säsong. Vi fortsatte därefter med ett träningspass som innehöll både taktik och en internmatch. Det var riktigt kul att spela, vilket jag tror de flesta höll med mig om=) Kvällen ägnades åt grillning, tävlingar och lekar där den ena utklädnaden var värre än den andra...;)









Olika förutsättningar för att lyckas

Två dagar i rad har väckarklockan ringt klockan 05.00 för mig, Madde, Carro och Linda. Anledning? Carro ville ha sällskap på några morgonpromenader. Det har blivit en bra start på dagen samtidigt som jag med gott samvete kan ta mig en liten tupplur på eftermiddagen. Den förmånen är det dock bara jag och Linda som har då vi fortfarande har semester. Att vi dessutom har utnyttjat den ett par gånger är inte någon hemlighet...;) För egen del känns det viktigt att vänja kroppen vid de tider som kommer gälla när jag börjar jobba. Inte för att det blir några jätte skillnader (tror inte jag har sovit längre än till 7.00 under hela min semester), men det jag kommer sakna är den 15 minuter långa eftermiddagsvilan som jag brukar unna mig=)

Det är egentligen inte förrän nu som man inser att man borde ha varit kille och satsat på en annan idrott. Det är flera gånger som jag har stött på Rögles herrlag på gymmet när de har kört ett gemensamt förmiddagspass. Efter det åker de hem för att äta och vila innan de har träning fråmåt kvällen igen (eller hur nu deras planering ser ut?!) Jag tror inte att det är någon i den truppen som har ett jobb sidan om sin hockey. För ett tag sedan, innan de tog steget upp till elitserien, pratade jag med en av spelarna och då berättade han att han hade försökt sig på att jobba heltid kombinerat med en hockeykarriär i den näst högsta serien. Inte ens det hade gått utan efter två månader drog han ner på det och jobbade bara tre förmiddagar i veckan. Själv ska man jobba måndag-fredag mellan 8-17 (om inget annat så för att ha råd med medlemsavgiften på 2200 kr) för att sen direkt bege sig till träning. Efter det lär man väl vara så slut att det bara är sängen som lockar. När det sen blir helg är det ingen lugn och ro utan då ska full fokus ligga på matcherna och har man tur är det hemmamatch så att man slipper resa 150 mil i buss för att spela... Bitter? Nej, egentligen inte. Jag är glad över möjligheten att få utöva en elitidrott som jag verkligen brinner för. Det hade dock känts en aning rättvisare om vissa pengar hade funnits i denna sport också. Vi lägger trots allt ner väldigt mycket tid på träningen, precis som hockeyspelarna... 

Vi har alla våra styrkor och svagheter

På gårdagens träning låg fokus på skott. När frågan kom om vem som behövde extra hjälp med att "lära sig" skjuta var vi många i laget som räckte upp handen och det blev därmed Krille som fick utse fem stycken. Han var inte sen med att peka på mig och när Sara började instrurera förstod nog även hon anledningen till det. För mig existerar inte slagskott utan jag använder enbart drag- och handledsskott. Mina lagkamrater jämförde mig med en golfare, men golfaren är nog mycket mjukare i sina rörelser än vad jag är... För några år sedan sa min tränare så här:

- Det är nog ingen idé att du övar på slagskott. Jag tycker istället att du ska utveckla ditt dragskott för där har du mycket större potential...

Nu har jag i alla fall bestämt mig, efter stränga order från Sara, att jag ska mjuka upp mina handleder med boll och klubba här hemma. Ett par minuter per dag skulle räcka och jag ska verkligen gå in för att få bort min kylskåpsstämpel...;)


Ohlsson summerar Båstadhelgen

FBC.se ställde lite frågor till mig och här går det att läsa intervjun.


Bilder Båstad Outdoor Open 2008























Tidigare inlägg Nyare inlägg