Tålamodet är inte alltid det bästa

Sedan jag köpte min bil har jag stått i kö för en garageplats. I fredags fick jag äntligen nycklarna, men eftersom jag visste att det var väldigt trångt där så vågade jag inte köra ner bilen själv. Pappa fick komma och assistera mig och jag kan ju säga så mycket som att det inte var någon lätt uppgift! De stora pelarna i mitten är hopplösa och det är inte många centimetrar jag har tillgodo. Jag övade tre fyra gånger när pappa var med mig och eftersom min grannbil inte var på sin plats så fick vi sätta ut dunkar som skulle symbolisera dess kanter. Backa, snurra på ratten, köra fram, snurra på ratten, backa osv... Igår var det första gången som jag körde ner i garaget själv och jag var faktiskt lite smått nervös för hur jag skulle reda ut det. Nu hade jag ju inte pappa som guidade mig. Det gick dock ganska smärtfritt för båda bilarna i parkeringsfickorna sidan om mig var borta. I morse när jag skulle köra till jobb så fick jag i alla fall se min grannbil och det var en Peugeot 206, vilken lättnad! Jag hade gått och oroat mig över att det skulle vara en kombi som tog stor plats och minskade mitt svängutrymme ännu mer! =)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback