Ett steg fram, två steg tillbaka

Utstrålar jag hjärtligt välkommen eller vad är det som händer? Jag kan lova er att jag ska göra allt min makt för att ni inte ska trivas och helst av allt vill jag se er ruttna bort. Ni förtjänar inte mig, jag är värd något bättre! All förbannelse tillägnar jag er, skadorna...

Så var jag där igen. Imorgon är det match och jag kan inte vara med. Dessa förbannade skavanker gör mig galen. Jag trodde att jag hade umgåtts tillräckligt med skadorna, men tydligen inte. Denna gång är det baksida lår som krånglar. I slutet på gårdagens träning smällde det till i muskeln och sedan dess har det bara blivit värre. Smärtan har jag dessutom varit med om förr. Det känns som det gjorde efter min korsbandsoperation, fast lindrigare. Det är precis som om muskeln har somnat och inte lyssnar på några kommandon från mig. Jag pratade med doktor Wahlström och han tyckte definitivt att jag skulle vila från matchen. Imorgon ska jag dessutom ringa sjukgymnast Marianne och se vad hon ställer för diagnos. Jag tror inte hon blir glad över att se mig igen...


Kommentarer
Postat av: Elina

Va rädd om dig gammelkompis <3

2009-10-28 @ 08:40:22
Postat av: Maria

Lider med dig vännen...!

2009-10-28 @ 08:46:26
Postat av: My Gullberg

F-n vad trist! Lider med dig! Du är dock i goda händer hos Marianne. Kämpa på!

Kramar

Postat av: Frida

Efter regn kommer alltid solsken! Du ska se att allt blir snart bra igen. Kämpa på, så är jag säker på att du snart är på banan igen! kramar

2009-10-29 @ 19:48:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback