GULDEMLAN

Den nya organisationen FBC Engelholm kommer ha ett lag i damernas elitserie även nästa säsong. Trots att det i lördagens match mot Rönnby blev en 8-4 förlust stannade vi på en 12:e plats. Precis som tidigare år är det i ingemansland och vår säsong är nu fenito. Inför säsongen såg jag potential till att nå slutspel, men allteftersom matcherna har spelats har förutsättningarna försämrats och målen ändrats. Som det ser ut idag är jag otroligt stolt över att vi lyckades hålla oss ifrån allt vad nedflyttning heter! Boden trillar rakt ner och Skellefteå får kvala, vilket geografiskt sett var det bästa för oss...

Efter matchen blev det en repris från förra året när vi var i Västerås. Ett dopingtest skulle göras och givetvis var det jag och Scott som blev utvalda... Vi var de enda i laget som testades under hela fjolåret och så även i år. I första hand skulle kontrollanterna tydligen testa landslagsspelare, men eftersom vi inte har några sa de att de hade lottat. Det känns dock rätt skumt att det skulle vara en slump att både jag och Scott blev utvalda ännu en gång. Precis som sist inbillar vi oss att vi ser vältränade ut...=) I alla fall hoppas vi inte det var för att de tyckte vi såg manliga ut med grov hårväxt...;) Förra gången tog det drygt två timmar och hela laget hann se en film innan vi hade lyckats få fram det som krävdes. Denna gång gick det lite lättare och redan efter 45 minuter var vi klara=) Scott behövde inte ens sin mp3 och vi lyckades med råge nå upp till de 75 ml som behövdes. Detta måste ha varit kvällens prestation...;)! En av de två tjejerna som testades i Rönnby hade dock större problem. Under matchen hade hon druckit så mycket att det inte var tillräckligt koncentrerat utan bara blask... Hon lär ha fått sitta kvar ett bra tag, stackare! Jag gjorde i alla fall ett konstaterade i att det var samma kontrollant som var med mig på toaletten denna gång som förra. Alla involverade var riktigt trevliga och vi fick lära oss en hel del om hur olika idrottsstjärnor försökt fuska sig till ett godkänt test. En man hade på något konstigt sätt lyckats få sin frus urin i burken. (Hur nu detta kan gå när man har sällskap av kontrollanten på toan...) De hade dock kommit på honom genom att han i så fall skulle vara den första mannen som skulle vara gravid. Hoppsan, det var sådär genomtänkt...;) Jag och Scott kör då fair play och nu är det bara att vänta på resultaten och hålla tummarna för att vi går igenom även denna gång. Förhoppningsvis slipper vi testas nästa år, fast å andra sidan har vi ju vanan inne och träffa burken har vi också lärt oss...;)

Det är med en tår i ögat jag konstaterar att denna säsong är slut. Jag har så otroligt fina minnen från ett år som har kantats av både glädje och sorg. Gemenskapen har varit nyckeln till att vi har gjort det omöjliga möjligt. Att låsa upp handbojorna på någon som redan är dödsdömd är svårt, men tillsammans lyckades vi rymma från den förhandstippade sistaplatsen och får nu leva vidare. Vi har hängt på en skör tråd och en sån här "nära-döden-upplevelse" vill jag inte vara med om fler gånger. Nästa säsong ska vi upp till stjärnorna på slutspelsplats, våra hjärtan kommer visa oss vägen!