GULDEMLAN

Strålande sol, vindstilla, frisk luft, linjemän samt en jämn och bra fotbollsplan. Förutsättningarna för kvalet till div.3 kunde inte ha varit bättre. Hörby var bättre än oss på allt och denna gång räckte vi tyvärr inte till. De var aggresiva, samspelta samtidigt som de hade ett gó och en glädje i laget som fick dem att lyckas hela vägen fram. På söndag spelar vi kvalmatch nummer två och även om chanserna är betydligt sämre efter dagens förlust så är det inte helt kört. En seger innebär att vi är med i matchen igen och klarar vi av det blir det till att hålla tummarna när resterande lag möts. Vi går en spännande tid till mötes...

Det var ösregn, kvav luft och inget direkt skönspel. Om det var väderförhållandena som påverkade eller om det var något annat vet jag inte, men vi spelade i alla fall ingen bra fotboll. Det var ett ställningskrig där vi lyckades hålla undan och vinna. Att stå som segrare är väl egentligen det viktigaste, men det är så mycket roligare att vara nummer ett när man har bjudit på ett publikfriande spel…

Tvåmålsskytten Frida var gigantisk på mittfältet och vår slitvarg Madde var som vanligt grym i både sitt offensiva och defensiva jobb. Anna gjorde en kanoninsats och hon är verkligen enkel att spela med. Hon söker passningar i rätt läge och det behövs inte mycket kommunikation eftersom det är så lätt att förstå hur hon tänker. Att vi har en målvakt som håller nollan ger en enorm trygghet och som Lotte själv uttryckte det så är hon uppe i något personligt rekord genom alla de nollmatcher hon har lyckats med denna säsong. Det ser ljust ut!

Resultatet tyder på en ganska överlägsen seger, men det var egentligen inte förrän de sista 45 minuterna som det lossnade ordentligt. Första halvlek började lite trevande och vi hade stora problem med positionsspelet. Backar låg som mittfältare, mittfältare halkade ner som backar och forwards tog större defensivt ansvar än vanligt. Eskilsminne spelade med fem mittfältare och det tog ett tag innan vi fick ordning på det.

I andra halvlek var det däremot inte mycket försvarsspel och vår pausledning med 1-0 ökades på rejält. Frida var åter igen tillbaka efter sin knäskada och det var väldigt roligt att se henne på plan igen! Carro Böcker gjorde sin första tävlingsmatch med oss och inte helt oväntat gjorde hon det med bravur. Jag har förlorat henne på innebandyplanen, men har fått henne på fotbollsplanen=) Du gjorde en härlig debut Carro!

På fredag är det seriefinal mot Svalöv(borta). Tyvärr kan jag inte vara med då vi har träningsmatch med innebandyn, men jag är övertygad om att tjejerna kommer hem med en vinst i bagaget. Jag förväntar mig en spännande höst...

Det här kan man kalla en plump. Egentligen borde vi inte ha haft några större problem med att ta hem en trepoängare, men vi hittade aldrig vårt spel. Kvidinge försvarade sig bra, men en annan bidragande faktor var att vi lirade på konstgräs. I stort sett alla djupledsbollar rann ifrån oss. Efter slutsignaen jublade motståndarna och det säger väl det mesta om matchbilden. Vi hade mycket bollinnehav, men skapade tyvärr inte några riktigt vassa målchanser. Ju fler vinster man har, desto närmre en förlust kommer man.

Det var en ganska gnällig match och emellanåt tyckte jag att Kvidinge hade lite väl många åsikter vid domsluten. Okey att man kan reagera ibland, men att göra det var varannan gång blir ganska tröttsamt att lyssna på. Inte minst vid inkast...

Nästa vecka har vi ännu en fredagsmatch och efter en hel vecka med skola och jobb krävs det lite extra laddning. Jag tror dock inte att vi kommer tappa poäng två matcher i rad och nu ser vi till att hitta tillbaka till vår fina form igen!

Detta var en match som jag tyckte att vi hade full kontroll över. Bjärlaget skapade inte särskilt många chanser och i andra halvlek fanns det bara ett lag på plan. Vi radade upp farliga lägen och var knappt på vår försvarande planhalva. Att siffrorna inte blev större ska motståndarna vara tacksamma för...

Jag fick ett kanonläge, men missade... Situationen har gått i repris inne i huvudet och även om inte laget behövde målet just denna kväll så kommer det att behövas någon annan gång. Inför dagens seriefinal mot Billesholm har jag suttit och läst igenom min egobok (ja, jag sparar alla tidningsurklipp där mitt namn nämns;) Förhoppningen är att jag ska minnas hur jag gjorde förr i tiden. När målen kom som på ett löpande band samt när jag och bollen gick hand i hand. Jag har dock lovat mig själv en sak. Jag ska inte lägga mina fotbollsskor på hyllan förrän jag har hittat den form som jag hade för några år sedan. Min korsbandsskada ska inte få vinna över mig!

Hårt spel, glidtacklingar, sura miner, munhugg. Ja, denna match innehöll det mesta. Svalöv spelade en fysisk fotboll och la definitivt inga fingrar emellan. Själv flög jag som en vante och emellanåt kändes det som om jag låg ner mer än vad jag stod på benen. Trots detta blåstes frisparkarna emot mig och ibland hann inte ens bollen nå mig förrän jag hörde den där visselpipan... Rätt ska vara rätt, oavsett! Vi hade ledningen med 2-0, men i andra halvlek både reducerade och kvitterade Svalöv. Målen de gjorde kändes ganska enkla, men å andra sidan så tyckte jag att slutresultatet var rättvist. Att motståndarna höll till i div.3 förra säsongen märktes på deras sätt att spela och jag tror att vi var många som gick ifrån matchen med blåmärken som vi inte hade när den startade.

Idag ger jag hela laget plus då alla kämpade och slet för varandra. Denna match gav oss mycket, inte minst tuffheten!

Denna seger satt väldigt hårt inne. Med 20 minuter kvar av matchen låg vi under med 2-0. Vi gick ner på en trebackslinje och spelade istället med en extra forward. Detta gav resultat och med två långskott, ett frisparksmål och en straff vände vi till seger. Även om det var ett fullt rättvist resultat så var det ändå oerhört starkt att vi lyckades med denna bedrift. Den sanna glädjen efter både mål och slutsignal var dessutom ett tecken på att vi nu börjar bli ett lag. Vi vinner tillsammans, och vi förlorar tillsammans.

Det är svårt att låta bli och nämna vår tremålsskytt i matchen, Amelia. En högerback med ett skott som borde frukta de flesta. Alla hennes mål var makalösa och jag har nog sällan skådat något liknande. Hennes precision coh tillslag är nog de flesta avundsjuka på...

Det var ganska mycket folk som hade kommit för att kolla på matchen och jag kan inte annat än att tycka synd om publiken som fick se en så dålig fotboll. Båda lagen bara tjongade och jag förstår inte var det spelet kom ifrån. I vanliga fall brukar vi kunna bjuda på både det ena och det andra, med denna gång var vårt bländande spel som bortblåst. Jag tror de flesta spelarna tyckte att det var en tråkig match och det enda positiva var att vi fick med oss en seger. Det ska vi ta med oss...

Mathens plus ger jag till Olivia Bruzelius som var en klippa i försvaret. Det var inte många som tog sig förbi henne och trots sin unga ålder (född -93) utstrålar hon en enorm trygghet.

18:e april och seriepremiär för nykomlingarna i division 4, Ängelholms FF. Matchen började trevande och det kändes som att det var lite nerver som spökade. Råå hade tryck på oss och när vi tog ledningen var det inte ett dugg rättvist. Första halvlek fortsatte i samma osäkerhet och att vi ledde med 2-1 i paus kändes ganska konstigt. Under de sista 45 minuterna var det dock inget snack om saken. Vi höll ihop laget och skapade mängder med chanser. En bättre start på serien än så här kan man ju knappt få.

Dagens plus går till Lina Persson. Det finns ingen som är så snabb som henne och trots att hon är liten så kan hon hålla i bollen på ett bra sätt. Detta är en spelare som, om hon bara själv vill, kan gå hur långt som helst!

Efter torsdagens träning skulle vi ha fotografering med fotbollen. Jag hade inte tänkt så mycket på det utan tog för givet att vi skulle bege oss till fotografen direkt efteråt. Jag var tydligen helt fel på det för vi avslutade träningen 35 minuter tidigare så att alla skulle hinna fixa till sig. Jag bytade om till matchkläder och sen kände jag mig redo. Samma sak gjorde övriga "gamla" spelare medan lagets yngre skara hade andra planer. De hade med sig plattång och smink vilket bildade en lång kö framför spegeln. Korten har vi inte fått se ännu, men jag antar att jag får lida för att jag inte la någon kraft på att dölja mitt rödblossiga och svettiga ansikte;)