GULDEMLAN

Jag skulle vilja påstå att detta var en seger i underkant. Hade inte domaren vaknat på en så dålig sida hade vi gjort en drös med mål till. Jag tror att han har rekordet i antalet offsideblåsningar under en och samma match... Ett par gånger stod vi till och med på egen planhalva när han blåste, helt sjukt! Vi fick i alla fall tre poäng med oss och det var huvudsaken. Dagens match till ära passade vi även på att prova ett nytt spelsystem. Det var inte ett tillräckligt bra motstånd för att man ska kunna dra några större slutsatser, men jag måste nog ändå säga att jag tycker det verkar vara något att bygga vidare på. Vi fick ett bra tryck offensivt samtidigt som det kändes stabilt i defensiven. Noterbart är att vår ordinarie målvakt var skadad och att vi därför fick sätta in utespelaren Matilda Case istället. Hon skötte sig galant och var verkligen värd att få gå av planen som en "nolla"=)

På tisdag lär det bli en betydligt tuffare kamp då det är serieledarna Svalöv som kommer på besök. Vi vet vad vi kan och det räcker gott och väl för att vi ska kunna ta ännu en seger. Nu är det upp till bevis tjejer=)!

Dagens motståndare var Eskilsminnes b-lag som förra säsongen trillade ner från division 3. Det var ett ungt lag med tjejer som hade mycket boll i sig. Något jag tyckte de gjorde extra bra var deras lösningar i trängda situationer. De bildade allt som oftast de berömda trianglarna för att på ett lätt sätt spela sig förbi en jagande motståndare på ett eller två tillslag. I övrigt tyckte jag att vissa av deras spelare betedde sig en aning illa mot sina lagkamrater. Att gnälla och klaga höjer inte prestationen för någon... Det känns i och för sig mer som deras probem än vårt, men utåt sett ser det inte snyggt ut! För andra matchen i rad får jag väl även medge att vi hade lite flyt. Visserligen ledde vi med 3-1 en bit in i andra halvlek, men sen började raset. Eskils fick både reducera och kvittera innan vi lyckades få in det avgörande målet. Att vi fick med oss en trepoängare känns grymt viktigt=)!

Jag vet egentligen inte om jag vågar skriva att jag bara spelade 55 minuter då det var en skada som stoppade mig från att fortsätta... Jag lär väl bli halshuggen från tupparna på innebandyn som inte är särskilt förtjust i den här lite större bollen...;) När det hände blev jag riktigt rädd då jag högt och tydligt hörde hur något knakade i foten. Jag tror dock inte att det är särskilt allvarligt utan det känns som en vanlig stukning, skönt!

Idag känns det verkligen som om vi förlorade två poäng. Själv känner jag mig extra besviken eftersom jag missade ett par klara chanser, inte alls bra! Om någon hade sagt till mig innan matchen att den skulle sluta 1-1 så hade jag kännt mig nöjd. Wormo kvalade nämligen till division 3 förra säsongen och ska alltså vara ett tufft motstånd. Dock var känslorna annolunda efter slutsignalen. Vi var så värda de tre poängen! På fredag är det dax igen då vi har bortamatch mot Västra Karup. Jag hoppas givetvis få en bra start på den helgen=)!

Efter matchen blev det en riktig snabbis hem för att få lite mat i sig. Jag skulle nämligen stå i inträdet när ÄFF tog emot Åtvidaberg. Det var väl inte någon höjdare direkt, men eftersom vi är tvungna att göra det fyra gånger under säsongen kan jag lika gärna passa på nu när vi inte har så mycket innebandy på helgerna...

Finns det något tråkigare än matcher som slutar 0-0? Jag skulle inte tro det. Det känns ju nästan som om man har spelat i onödan...;) I vilket fall som helst så var det inte en av de roligare matcherna jag har spelat och jag tror inte det var något större nöje att vara publik heller... Emellanåt blixtrade vi till med några riktgt fina kombinationer, men mer än så blev det inte. Allt som oftast slarvade vi i våra passningar och var en aning veka i närkampsspelet. Eket spelade med en libro och deras andra två backar körde ett man-man-spel på mig och Bengan som var anfallare. Själv tycker jag det är lite konstigt att spela det så extremt som de gjorde. De bytade inte en enda gång utan jag hade samma spelare emot mig oavsett var på planen jag befann mig. Hon verkade dock tycka det va rätt jobbigt för redan efter en kvart i första halvlek började hon bäfta. Det kanske skulle behövas mer fysträning om det spelsystemet ska hålla...?! Personligen gillar jag att byta motståndare. Att försöka överlista samma spelare i 90 minuter är lite halvtråkigt.

Den 27 april har vi seriepremiär och då är det just Eket som står för motståndet. Förhoppningsvis drar vi det längsta strået den gången!

Idag spelade vi riktigt bra fotboll och segern var aldrig hotad. Klippan hade inte många avslut och det är svårt att tro att det var just det här laget som höll på att ta seriesegern ifån oss i fjol. Antingen har vi blivit bättre eller har de blivit sämre, vilket låter jag dock vara osagt... Matilda Johansson spelade stabilt på sin backposition och släppte inte många spelare förbi sig. Bengan sprang på bra i anfallet och fick göra lite som hon ville=) Min egen insats kändes väl inte helt hundra, men jag tror att morgondagens innebandymatch satt i bakhuvudet...

Om vi fortsätter spela så här kommer det bli en rolig säsong, div.4 får se upp...;)!

Munka/ÄFF - Stattena 4-1: Det blev en match som inte kantades av något skönspel. Den starka blåsten förstörde det mesta och det var väl inte förrän sista kvarten i andra halvlek som vårt spel började fungera. Det märktes att vi var många som inte riktigt kom överens med den ojämna grusplanen, men sett till att det var första träningsmatchen var det en okey insats.

Vilken supersöndag det blev till slut! Alla innebandyresultat i damernas elitserie gick som sagt vår väg, samtidigt som IBC herr säkrade nytt kontrakt i div.1. Munkas herrar gjorde sin plikt och vann sin sista match i div.2 och tar alltså steget upp till ettan. Åstorp hamnade därmed på en kvalplats och jag håller tummarna för att de ska lyckas i det stundande kvalet. Just Munka och Åstorp är två lag som tillsammans har avancerat i seriesystemet, från div.4 till förhoppningsvis div.1 på tre år. Det är hur kul som helst att det går bra för våra nordvästskånska lag! Tänk själva hur nästa års div.1 kommer att se ut: Engelholm, Munka, Åstorp, Landskrona, vilka derbyn=)! 

Efter årets sista inomhusturnering i fotboll kan jag inte säga annat att än att jag är helt slut i benen. Inför dagen satt träningsvärken från torsdagens innebandypass kvar i benen (det är väl konstigt. På gymmet kan man köra benövningar med en väldans massa extra tyngder, men när man sen kör lite olika benövningar med bara sin egen kroppsvikt så sätter det sig direkt...) och jag hade vissa problem med toabesök samt att ta mig upp- och nerför trappor... Under matcherna måste jag ändå säga att det kändes bra och i våra tre första sprudlade energin från mig, dock blev det värre i de sista två... Herregud så segt det var! Nu när musklerna har blivit kalla är det en ännu större pärs att resa sig och gå någonstans, men det värsta är nog ändå när jag ska sätta mig ner igen. Det finns inget stopp och skinkorna börjar bli lite ömma efter att man slängt sig ner på stolen...;) Trots allt så gillar jag att ha träningsvärk (så länge jag inte ska prestera med de musklerna...) Det är en härlig känsla när jag känner att jag har tagit i ordentligt och fått mig den genomköraren som kroppen efterfrågar=)!

Hur gick det då i cupen? Jo vi slutade på en andra plats, vilket känns som en helt okey placering. Att vi inte nådde högst känns en aning ruttet då vi gav segern till ett lag som inte direkt är våra favoriter... Vi lovar dock att vi ska ta vår revansch när vi möts i serien, där kommer ni inte ha mycket att hämta från oss=)!

Mellandagarna är en dröm för fotbollsspelare som gillar inomhuscuper. Igår spelade vi i Åstorp, som alltid lockar till sig många bra lag. Precis som vanligt var det fullsatt på läktaren och svettdofterna var inte nådiga...;) Vi hade haft lite otur med lottningen och hamnat i den svåraste gruppen. Sett till vilka lag som deltog var vi på pappret bland de sämsta och att vi skulle ta några poäng var det nog inte många som trodde. Vi inledde med att möta Billesholm (div. 4) där vi fick en 1-0 seger med oss. Efter en timmes väntande (finns det något tråkigare när man är på cup...?! Man spelar tio minuter, sen sätter man sig ner och blir stel som en pinne innan det är dax att röra på sig igen...) var det Kvidinge (div.4) som skulle tas an. Här var det en enkel match där vi hann göra 5-0 innan tiden var ute. Vi hade fått en riktig smakstart=)! Nästa motstånd var mot turneringens bästa lag Vittsjö som i vanliga fall hör hemma i div.1. Att det skiljde så många divisioner mellan oss lät vi inte påverka utan vi gick in och körde på precis som innan, matchen slutade 2-2. Vår sista gruppspelsmatch skulle nu bli avgörande för om vi skulle ta oss till slutspel eller inte. Ännu ett lag från de högre divisionerna väntade, HDFF (div.2). Här fick vi tyvärr inkassera kvällens första förlust, 1-2. Trots att vi inte tog oss till semifinal är vi ändå nöjda med våra insatser. Det är bara till att ladda om batterierna för imorgon är det dax för nästa cup i Strövelstorp=)

Inomhusfotboll är väl egentligen inte riktigt mitt rätta element. Jag gillar stora ytor där det inte krävs någon tekniker för att ta sig någon vart... Utomhus räcker det med lite fart under fötterna och du kommer helt plötsligt fri med målvakten, min specialitet...;) Igår var pappa min "läktarcoach" och hans analys var att jag sprang alldeles för mycket. "Titta på forwards i de andra lagen, de står och lurpassar bakom sina backar och springer inte i onödan". Hur kul är det liksom?! När man väl spelar vill man ju bli trött så de ger något, palla stå där uppe och fiska...;)

Inför dagens match mot Klippan låg vi på samma poäng, vi hade dock en liten fördel med 30 plusmål mot dem. Uppvärmningen kändes bra och man kunde riktigt känna hur laddade och spända alla var. Jag gör både ett och två noll innan Klippan reducerar på en snabbt slagen frispark. I den 90:e matchminuten löper jag på en långboll där målvakten hinner före och plockar den. Min speed är så pass hög (plus att jag såg mina möjligheter till att punktera matchen) att jag springer in i målvakten så att hon ramlar in i mål. Domaren plockar upp det röda (!) kortet och jag blir utvisad. Den utvisningen var det inte många som förstod sig på. En frispark och möjligtvis ett gult kort hade jag kunnat köpa... Efter matchen sa domaren att han bara skulle rapportera det som en "mild utvisning". Vad snackar han om liksom, det blir alltid grov utvisning och därigenom minst två matchers avstängning när man får rött kort direkt. Kul att vi har domare som kan reglerna... Nu har det ingen betydelse då vi ändå bara har en match kvar i serien, och annars så hade det ju gynnat mig...;) Vi höll i alla fall undan och gick segrande ur striden med 2-1=) Hela laget kämpade på riktigt bra och det var en rolig match att spela! Lotte fick göra några riktigt svettiga räddningar i slutet, Ida och Elina var klockrena i mittbackslåset och Frida N slet som vanligt på mittfältet där hon vann de flesta duellerna! Jag är riktigt stolt över alla, detta var vi väl värda!

Idag var det sista genrepet innan seriefinalen mot Klippan. Vi kontrollerade matchen från början till slut och gick segrande ur striden med 9-1. Bengan var duktig ute på sin högerkant och serverade mig ett antal bollar, tyvärr var det bara två stycken som gick i mål. Lina Möller agerade stabilt på sin backplats och visade att hon verkligen vill ta en plats. Nu är det full fokus inför Klippanmatchen på söndag. En seger eller ett oavgjort resultat är ett måste för att vi ska avancera upp till div.4.

Gårdagens fotbollsmatch mot Svalöv känns som en enda stor besvikelse. Visst att domaren blåste sönder matchen och trodde vi var några porslinsdockor, och visst att Svalöv hade tagit med sig fem spelare som spelar i deras förstalag i en högre division, men så länge vi inte sätter våra chanser så kommer vi aldrig att vinna! Första tjugo minutrarna dominerar vi totalt och vaskar fram den ena farligheten efter den andra. Trots alla chanser går vi till pausvila med 1-1. Andra halvlek blir inte bättre och när slutsignalen går står vi som förlorare, seger till Svalöv med 2-1. Det kändes tungt att förlora då vi hade chans att punktera matchen i ett tidigt skede!  

Nu sliter vi för varandra tjejer och visar att det är vi som är värda att åter igen ta steget upp i en högre division! 

Gårdagens fotbollsmatch var lite tuffare än de senaste matcherna vi har spelat. Perstorp stod upp bra och personligen tyckte jag att de hade en riktigt bra målvakt samt en snabb och tuff försvarslinje. Vi lyckades dock dra längsta strået även i denna match och vinna med 3-0. Mitt facit blev ett mål och en assist och jag kan inte säga annat än att det är så härligt att vinna=)! Nästa match mot Röstånga kommer jag tyvärr och missa då jag är iväg med innebandyn. Sist vi möttes satt segern hårt inne och jag skulle nog säga att vi hade lite tur som vann. På söndag hoppas jag verkligen att jag får ett positivt resultat, vilket jag tror att jag kommer att få. Om vi spelar så som vi gjort nu så kommer ännu en trepoängare vara vår, jag ska tänka på er och hålla tummarna=)!