Söndagsmiddag med tjejerna

Vi åt och vi åt tills magarna var sprängdfyllda. Jag och My, som båda två är korsbandsskadade, hade dock vår plan klar:

- Vi kan äta på, vi ska ju ändå cykla 12 minuter imorgon...

Under kvällen sa vi detta med jämna mellanrum och det är väl tur att man inte alltid resonerar så. Till slut var vi dock överens om att vi nog var tvungna att öka det till 13 minuter=) 

Elina, tack för en trevlig kväll! Okey...;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback