GULDEMLAN

Klockan halv tre natten till nyårsdagen (en timme efter att vi skildes åt) SMS:ade Elina mig och berättade att hon hade spytt. (Vi drack inte alkohol så det beror inte på det...!) Hon är fortfarande kass, men har inte fått upp något sen igår kväll. Så fort man hör att någon blir sjuk så börjar man analysera hur mycket man har träffat den personen samt fundera på hur stor risken är att man blir smittad. Det är rätt lätt att inbilla sig att man är illamående också...;) I cuperna i helgen gick inte min vattenflaska att fylla i de vanliga kranarna och jag lånade därför Elinas och tömde över i min. Hon hade sen glömt sitt lypsyl och lånade mitt när hon behövde. Om jag inte blir sjuk nu så kommer jag nog aldrig att bli det... Jag litar dock på mitt immunförsvar till 100% och jag hoppas verkligen att det kan stå emot denna gång också. Att vara sjuk är det sista jag har tid med nu då jag har tenta både den 7:e och den 12:e! Sist jag råkade på maginfluensa var för sju år sedan. Jag satt i kassan på jobb och kände hur jag började bli likblek i ansiktet samtidigt som jag kände svetten porla i pannan. Vi får aldrig lämna kassan obemannad och jag fick därför ropa på personal i högtalaren. Det kändes som en hel evighet innan någon kom... Jag sprang ut mot toaletten, men hann bara ut på lagret innan allt vände sig. Det var bara till att börja torka...;) Det var en söndag, vilket betyder att vi bara är två i affären. Oturligt nog var det så mycket folk just då att vi behövde öppna en kassa till. Jag fick därför snällt gå in och sätta mig igen för att serva kunderna. Det tog dock inte lång stund förrän vi hade fått in en extra man istället för mig så att jag kunde åka hem och kurera mig.

Mysig berättelse...=)? Nej verkligen inte, men sen när har maginfluensa varit mysigt...;) Krya på dig vännen!