GULDEMLAN

Det är första dagen på det nya året och givetvis undrar man om det kommer bli ett lika bra år som det förra. Ett nytt år innebär nya utmaningar och nya möjligheter och för många är det en anledning att förbättra sånt som man inte är helt nöjd med. Jag har dock inte gett några löften även om det finns en del som jag skulle behöva ändra på...;) 

Gårdagens kväll gick i lugnets tecken där vi hade en liten middag hemma hos oss. Efter maten skulle det spelas spel och jag fick ännu ett bevis på varför jag inte är helt förtjust i det... Mamma ska hela tiden fuska, inte så det gynnar henne själv men hon hjälper gärna andra genom att skratta när de diskuterar fel svar och ger små hintar när de är på rätt spår. Jag som ser det som vilken tävling som helst blir bara frustrerad när det är orättvist... Kvällens tabbe stod nog jag och Elina för:

Frågeläsare: Vad finns i en flaska Chanel 05?
Jag: Kan det vara Whiskey eller kanske någon sprit?!
Elina: Nej nej, nu är du helt fel ute. Det är champagne.
Jag: Okey, vårt svar är champagne.
Frågeläsare: Parfym...

Det är väl såna här svar som gör spelet. Egentligen vet vi ju att det är parfym, men att det slog slint på båda två samtidigt känns lite komiskt=) Det fanns dock fler som gjorde sina tabbar...

Frågeläsare: Vilken sport utöver Annika och Charlotta Sörenstam?
Ida: Det är en sportfråga så den får du svara på Philip.
Philip: Det enda jag tänker på när jag hör namnet Sörenstam är golf, men vad kan svaret på detta vara? Simning eller kanske friidrott?! (Det är nu mamma ligger dubbelvikt av skratt och jag är irriterad för att hon är så avslöjande...)
Ida: Du får svara, det är du som är sportexperten av oss.
Phlip: Vi säger tennis.

Haha... Tydligen hade han bara hört Lotta Sörenstam och missuppfattat frågan helt. Lite sur min det blev på honom efteråt=)

När klockan började närma sig midnatt åkte vi en snabbrunda ner till torget för att se om det var bättre organiserat i år när kommmunen höll i raketerna. I fjol sa vi att vi aldrig mer skulle åka dit för det var rena självmordet att gå genom storgatan. Fullproppat med folk och när man minst anade det var det någon precis sidan om en som tände en raket och man hade ingenstans att skydda sig. I år var det då lite bättre, men jag måste ändå säga att det trots allt var obehagligt. Givetvis höll sig inte alla till att titta på när kommunen sköt raketer utan de ville göra det själva också. En raket ven precis bakom ryggen på oss och smällde i höjd med Elinas öra. Jag hoppas det känns bättre idag?!

Ett Gott Nytt År till er alla=)! 

Misstag gör alla, men det är aldrig för sent att säga förlåt!