GULDEMLAN

För andra gången denna säsong var det någon som försov sig. Idag var det Marias tur... Hon är den i laget som bor längst härifrån, med en timmes körning, så det var ju lite oturligt... Det var dock ingen större fara då vi inte ska spela förrän imorgon och därför inte har någon särskild tidspress. Marika slipper i alla fall känna sig ensam om att ha lyckats med den bedriften...;)

Tojan hade som vanligt tagit med en förlängningssladd för att vi inte skulle slåss om kontaktuttagen. När alla skulle sätta i sina sladdar visade det sig tyvärr att det inte alls fungerade. Det kändes riktigt slitet att inte kunna ha sin bärbara dator igång när man för en gångs skull hade tagit med den. Som tur är har vi vår egna lilla tekniker, Elle. Hon kom fram till att om man satte igång mikrovågsugnen ett par sekunder fungerade även övrig elektriitet. Denna procedur har vi gjort en fyra fem gånger så nu är alla nöjda och glada=)

När vi passerade Stockholm kände vi oss extra vaarmt välkomna. Krilles släktingar brukar tydligen slå vad om olika saker och hade även gjort det igår kväll. Förloraren skulle på något sätt överraska oss när vi åkte igenom. Mycket riktigt, när vi körde under en bro hängde där ett stort lakan där det stod: Heja Ängelholm. Gulligt=)!